Publicerad
Kategori: Hjärta och blodkärl
Nyckelord: , ,

Visa faktaruta!
CT skanning stroke

Efter en stroke uppstår en inflammation i den skadade delen av hjärnan. Inflammationen har hittills setts som en negativ följd som bör motarbetas så långt det går. Men nu visar det sig att inflammationen också har sina positiva sidor, och faktiskt kan hjälpa hjärnan att självläka.

– Det är ett helt nytt synsätt som bryter med våra gamla föreställningar, säger professor Zaal Kokaia från Lunds universitet.

Han leder tillsammans med neurologiprofessorn Olle Lindvall en forskargrupp vid Lunds Stamcellscentrum, som i samarbete med kollegor vid Weizmann-institutet i Israel står för fynden. Dessa kan förhoppningsvis i framtiden leda till nya sätt att behandla stroke. Studien har just publicerats i den internationella tidskriften Journal of Neuroscience.

Inflammationen drar till sig celler från immunförsvaret

zaal_kokaia_01_webb

Zaal Kokaia, professor i experimentell medicinsk forskning. Foto: Kennet Ruona

Vid en stroke dör nervceller på det skadade stället. Följden blir en inflammation som drar till sig celler från immunförsvaret. Bland dem är monocyter, en typ av vita blodkroppar som produceras i benmärgen.

De vita blodkropparna tar sig till det inflammerade området och utvecklas efter några dagar till makrofager (”storätare”) som rensar undan död vävnad. Men det är inte det enda de gör: de utsöndrar också ämnen som hjälper hjärnan att reparera skadan.

– Det är detta som vi tillsammans med Michal Schwartz’ forskargrupp i Israel kunnat visa, säger Zaal Kokaia.

Merparten av strokepatienter blir något bättre med tiden

Merparten av strokepatienterna blir med tiden åtminstone något bättre efter sin stroke. Att en sådan spontan förbättring existerar är väl känt, men man har inte vetat exakt vad den beror på. Lundaforskarna tror nu att det är de ämnen som immuncellerna utsöndrar som leder till en del av förbättringen.

De har nämligen i sina studier gjort det motsatta: de har i djurförsök lyckats ”sålla bort” just dessa immunceller, monocyterna, ur blodet. Möss med stroke vars monocyter sållats bort återhämtade sig betydligt sämre än möss med stroke vars immunförsvar fått fungera som vanligt.

Dagens behandling mot stroke går framför allt ut på att lösa upp eller plocka bort den blodpropp som orsakar stroken. Men sådana behandlingar måste sättas in mycket snart efter skadan, vilket gör att de flesta strokepatienter inte hinner få dem. En framtida behandling, som bygger på lundaforskarnas nya rön och syftar till att förbättra självläkningen, skulle däremot kunna göras senare. Den skulle kunna sättas in under de första veckorna i stället för under de första timmarna efter en stroke.

Paradigmskifte i synen på inflammation

ollelindvall01-webb

Olle Lindvall, seniorprofessor i neurologi. Foto: Mikael Riesdal

Lundagruppen har inriktat sig på vad som händer i hjärnan under detta senare skede. De har bl.a. kunnat visa att hjärnan bildar nya nervceller från sina egna stamceller efter en stroke. Nu vill de gå vidare genom att i försöksdjur testa om det går att förbättra självläkningen genom att tillföra fler monocyter till hjärnan eller stimulera benmärgens produktion av monocyter.

– Det är förstås stor skillnad på möss och människor, men det finns inget som säger att våra hjärnor skulle fungera annorlunda i det här avseendet, säger Olle Lindvall.

Han menar också att den nya insikten i de positiva effekterna av en inflammation skulle kunna gälla även andra sjukdomstillstånd. Lundagruppens samarbetspartners i Israel har t.ex. fått motsvarande resultat vid ryggmärgsskador.

– Detta är inget mindre än ett paradigmskifte inom forskningen. Inflammation har ju i många sammanhang setts som något enbart negativt, som bör bekämpas med alla medel. Nu inser vi att den bilden varit alltför förenklad, menar Olle Lindvall.

Text: INGELA BJÖRCK

Foto hjärna: Colourbox

Artikeln är tidigare publicerad vid Lunds universitets hemsida.