Publicerad
Kategori: Barns och ungdomars hälsa, Funktionsnedsättningar, Leder, muskler och skelett, Vad forskar du om?
Nyckelord: , ,

Visa faktaruta!

Varje år föds 200 barn föds i Sverige med cerebral pares, CP. Sjukdomen ger i olika hög grad skador på kroppens rörelseorgan, med smärta och nedsatt rörelseförmåga som följd. Ny forskning vid Lunds universitet visar på bättre diagnosmöjlighet för tidig upptäckt och därmed effektivare behandling.

En följd av cerebral pares är att hjärnskadan oftast ger upphov till ytterligare besvär och rörelsehinder för patienten. Det här försöker uppföljningsprogrammet CPUP fånga upp i tid genom fortlöpande undersökningar och förebyggande behandling av alla barn med CP. Syftet är att förhindra skolios, höft som kommer ur led, snedställdhet och kontrakturer (det senare är en åtstramning av muskler, senor, ligament eller hud vilket hindrar normal rörlighet). CPUP är även ett nationellt kvalitetsregister för att samla in data om sjukdomen och behandlingsmetodernas effekter.

Undersökningsmetod avslöjar begynnande skolios

Måns Persson-Bunke, ortopedforskare vid Lunds universitet, har genom CPUP-programmet kunnat studera hur vanligt det är med en viss sorts svårartad snedställning av höften, windsweptställd, och skolios hos barn och ungdomar med CP. Han har även utvärderat olika kliniska undersökningsmetoder som används för tidig upptäckt av ovannämnda tillstånd. Resultatet visar på vägar framåt eftersom ju tidigare upptäckt desto bättre behandlingsprognos.

– I en forskningsstudie har vi jämfört en särskild klinisk undersökningsmetod med ryggröntgen och kan konstatera att metoden med god tillförlitlighet avslöjar begynnande skolios, säger Måns Persson-Bunke. Metoden uppvisar god samstämmighet såväl med röntgenresultat som sinsemellan olika bedömare.

– Förekomsten av så kallat windswepta höfter där åkomman börjar i de nedre extremiteterna verkar också ha minskat. Och det då hos de barn som ingår i höftpreventionsprogrammet inom CPUP där den här särskilda undersökningsmetoden används, konstaterar Måns Persson-Bunke.

Ryggundersökning upptäcker tidigt assymetrier

Måns Persson-Bunke har i en annan studie utvärderat undersökningsinstrument, Posture and Postural Ability Scale, PPAS, som används för att i tid upptäcka assymmetrier, kroppsliga förändringar, innan en vävnadsanpassning sker. Det senare kan leda till en ytterligare ökning av deformerade leder och kroppsliga felställningar. Även detta kliniska mätinstrument visar god samstämmighet mellan bedömare och är användbart för att undersöka barn och ungdomar med CP.

– Den nya provade metoden för ryggundersökning,  PPAS, kan med god säkerhet användas kliniskt för att identifiera skolios och assymmetrier i nacke, bål, bäcken, ben och armar hos barn med CP.

Text och foto: ANNA-MI WENDEL