Gunnar Hägglund: Banbrytande behandling av CP-skadade ger ny kunskap

2010-05-06

Muskelspänningen hos barn som föds med CP avtar ofta efter 3–4 års ålder. Det förändrar synen på den inledande behandlingen, visar forskning i Lund.

Tidigare drabbades var tionde barn med CP av att höften gick ur led. Något som leder till en ond cirkel av smärta och ökad muskelspänning. Men sedan 1995 har bara 3 av 2000 barn med CP i Sverige drabbats av detta.

Förebyggande behandling nu accepterad över hela världen

– Det visar tydligt att det arbetssätt vi jobbar efter i Sverige med att på olika sätt försöka förebygga skador i höften hos barn med CP har varit framgångsrikt, berättar Gunnar Hägglund. Numera är detta också accepterat över hela världen. Genom att sätta in rätt behandling tidigt minskar vi behovet av operationer i ett senare skede i livet.

Som barnortoped möter Gunnar Hägglund olika slags problem och skador från rörelseorganen hos barn.

Han berättar att CP, eller cerebral pares som det står för, är den vanligaste orsaken till funktionshinder i rörelseorganen hos barn.

CP är ett samlingsbegrepp för olika former av hjärnskador som leder till rörelsehinder. Ett av 400 barn drabbas vilket motsvarar ungefär 200 barn i Sverige per år.

Skadan finns i alla grader – från barn där symptomen knappast syns till barn som har svåra krampliknande tillstånd i musklerna. Det kan ibland ta ett tag innan man ser att barnet har tecken på en CP-skada – i vissa fall några år och man upptäcker då skadan först när man exempelvis märker att barnet går på tå.

Muskelspänning minskar ofta med åren

Med hjälp av olika typer av förebyggande behandlingar har man kunnat undvika skador i höften, svår muskelförkortning och felställningar i skelettet hos barn med CP. Det kan till exempel vara olika former av muskelavslappnande mediciner, behandling med skenor och olika former av träning.

De senaste forskningsresultaten om CP som Gunnar Hägglund och hans medarbetare har fått fram visar utvecklingen över tid när det gäller muskelspändheten hos barn med CP.

Det är första gången man har kunnat visa att barn med CP under de första 3–4 åren har en stigande muskelspänning och att den därefter ofta minskar med åren.

– Denna forskning visar att man måste ha ett mer långsiktigt synsätt när man väljer behandlingsmetod för CP, berättar Gunnar Hägglund. Det kan kanske vara klokare att de första åren behandla med mer tillfälliga behandlingar som inte har permanenta effekter. Muskelspänningen kan ju faktiskt ändå avta till viss del när barnet växer och muskelfunktionen därigenom bli förändrad.

Uppföljning på lång sikt viktigt

– Det vi är bra på i Sverige är att följa patienter under en lång tid. För att vi ska kunna behandla barnen rätt måste vi också veta hur det går för dem på lång sikt, säger Gunnar Hägglund. Vårt system med personnummer gör bland annat att förutsättningarna för att bygga upp olika former av kvalitetsregister är goda jämfört med exempelvis USA.

Lund var först i landet med att 1994–95 starta ett register för barn med CP. Från att i början bara ha omfattat Skåne och Blekinge övergick registret 2005 till att bli ett nationellt kvalitetsregister.

– I dag följs över 2500 barn löpande i registret och vi har redan kunnat använda registret för betydelsefulla vetenskapliga studier.

Billigare och bättre vård

Det har också gjorts en hälsoekonomisk analys som visar att vården av barn med CP-skada har blivit både bättre och billigare tack vare Gunnar Hägglunds forskning.

– Vi fortsätter nu i hela landet att följa alla barn och ungdomar med CP i detta register. Efterhand som tiden går kommer allt fler personer att följas under allt längre tid. Det är en växande ”guldgruva” som kommer att ge bättre och bättre möjlighet att forska kring olika aspekter av cerebral pares, och samtidigt ge barn och ungdomar med CP en bättre behandling, avslutar Gunnar Hägglund.

Text: NINA HULT

december 2009