Publicerad
Kategori: Filmer, Graviditet och reproduktion, Hjärta och blodkärl
Nyckelord: ,

Visa faktaruta!
fosterdiagnostik

Kjell Salvesen och Gunilla Lindell gör en undersökning med ultraljud – den vanligaste formen av fosterdiagnostik. Foto: Roger Lundholm

– Målet med fostermedicin är inte att sortera bort vissa foster, utan att upptäcka tillstånd som kräver speciell behandling vid förlossningen. Vi läkare vill se oss som fostrets advokater, inget annat! Det säger Kjell Salvesen, nybliven professor i obstetrik och gynekologi vid Lunds universitet.

Bland de tillstånd han syftar på finns stora tumörer, diafragmabråck som måste opereras snabbt, och medfödda hjärtfel som också kan behöva omedelbar operation.

Räddar barn med hjärtfel

– Hjärtoperationer på nyfödda görs bara i Lund och Göteborg. Om en ultraljudsundersökning visat ett stort hjärtfel på fostret kan den blivande mamman därför resa hit i god tid före förlossningen. Då kan hjärtkirurgerna vara redo för operationen så fort barnet fötts, förklarar han.

Men fosterdiagnostiken är ett tveeggat verktyg. Den visar ju inte bara tillstånd som går att bota, utan också missbildningar och kromosomavvikelser som man inte kan åtgärda. Alternativet till att föda fram barnet blir då att göra abort. De fostermedicinskt motiverade aborterna utgör en liten del av samtliga aborter.

I Norge, vars statistik Kjell Salvesen känner bäst till, är de 500 till 600 per år jämfört med 15 000 “vanliga” aborter. Det är ändå ett större antal än de fall där fosterdiagnostiken upptäckt ett tillstånd som sjukvården kan åtgärda.

– Men i varje enskilt fall, t.ex. ett barn med hjärtfel som vi räddar genom en omedelbar operation, har ju möjligheten att förutse problemet en enorm betydelse! framhåller Kjell Salvesen.

Se en film från Forskningens dag där Kjell Salvesen berättar mer om fostermedicin och ultraljud inför och under förlossningen. Filmen innehåller ockaå några kortare sekvenser från en operation i samband med förlossningen. Filmen är framtagen av Skånes universitetssjukhus inför Forskningens dag 2012. Projektledning: Camilla Borrebaeck. Producent: George Godfrey.

Downs syndrom

Downs syndrom är det tillstånd som väcker mest frågor i sammanhanget. Ett skäl är att det är relativt vanligt: år 2010 föddes 167 barn med Downs syndrom i Sverige. Det är också så att KUB-testet (se faktaruta till höger) bara visar sannolikheten för att ett visst foster har Downs syndrom. För att veta säkert måste kvinnan göra ett fostervattenprov, som innebär en viss missfallsrisk.

– Beslutet beror ofta på kvinnans situation i övrigt. En 39-årig kvinna som inte har några barn kanske väljer att inte gå vidare med något fostervattenprov, medan en som redan har tre barn väljer att göra det, säger Kjell Salvesen.

gentest

Foto: Colourbox

DNA-test säkrare

Ytterligare etiska problem kan uppstå om det i framtiden blir möjligt att kartlägga fostrets DNA genom ett enkelt blodprov från mamman. Metoden tillämpas redan på sina håll för att hitta vissa sällsynta könsbundna sjukdomar, och kommer kanske om några år att kunna användas också för att hitta Downs syndrom.

Jämfört med KUB-testet skulle ett DNA-test kunna gå fortare och göras tidigare, och även vara lite säkrare.

Etiska dilemman

Dilemmat är dock att man, om hela genuppsättningen kartläggs, kan upptäcka inte bara de allvarligaste ärftliga sjukdomarna utan fl era tusen genetiskt baserade tillstånd. Det skulle ge upphov till en mängd nya frågor om gränserna mellan friskt och sjukt, normalt och onormalt.

– Om man till exempel finner att fostret bär på en bröstcancergen, ska kvinnan då göra abort? En screening av fostrets hela genuppsättning skulle ge oss en mängd information som blir svår att hantera, menar Kjell Salvesen.

Text: INGELA BJÖRCK