Forskar om könshormonernas effekter i hjärnan

Share |

– När man väl fått upp ögonen för de här skillnadernas betydelse, så ser man dem överallt!

Farmakologiprofessorn Diana Krause från University of California talar om de hormonella skillnaderna mellan män och kvinnor, som inte bara berör könsorgan och fortplantning utan också en mängd processer i hjärnan, hjärtat och blodkärlen.

Diana Krauses forskning handlar om hur östrogen och testosteron påverkar hjärnans blodkärl. Hennes grupp har i både djurförsök och försök med mänskliga vävnader kunnat visa att östrogen vidgar blodkärlen medan testosteron får dem att dra ihop sig. Man har också funnit att östrogen minskar medan testosteron ökar en inflammation i kärlen. Östrogenets skyddseffekt kan vara skälet till att kvinnor fram till 45-årsåldern har mycket färre strokefall än män.

Diana Krause är en av universitetets ”Hedda-professorer”, utsedd till gästprofessor med anslag från en särskild jämställdhetspott uppkallad efter Lunds första kvinnliga student Hedda Andersson. Under de närmaste tre åren ska hon på deltid vara föreläsare och rådgivare dels inom sitt specialområde hormoner och blodkärl, dels mer allmänt inom området genusmedicin.

– Det är fortfarande alltför många som tror att det som gäller för mannen i medicinska sammanhang automatiskt gäller också för kvinnan. De flesta studier av nya läkemedel görs t.ex. på manliga försökspersoner. Det riskerar tyvärr att leda till läkemedel som fungerar bra bara på den manliga delen av patienterna, säger Diana Krause.

Stroke ökar hos kvinnor efter menopausen

Förr fanns tanken att könsskillnaderna i stroke och hjärtinfarkt berodde på kulturella skillnader mellan kvinnor och män: att män stressar mer för att göra karriär, och dessutom röker och dricker mer.

– Men det förklarar inte att stroke upp till 45 års ålder är vanligare hos män i hela världen, oavsett kultur. Det förklarar inte heller att antalet strokefall går upp hos kvinnor efter menopausen – kvinnorna börjar ju knappast röka eller dricka mer just då! Och det förklarar definitivt inte skillnaden i strokefall hos våra försöksdjur, där han- och honmöss lever under exakt likadana förhållanden, påpekar Diana Krause.

blodkärl i hjärnan

Blodkärl i hjärnan. Bild: Dreamstime

Skillnaderna i strokeförekomst förklaras däremot mycket väl av de olika östrogennivåerna. Man kan till och med se skillnader inte bara mellan kvinnor och män, utan också mellan kvinnor som kommit tidigt respektive sent in i klimakteriet.

De senare har fått ytterligare flera år med en skyddande östrogenproduktion, vilket minskar deras risk för stroke.

Riskerar att få vård för sent

Även symtomen vid en stroke skiljer sig åt mellan kvinnor och män. Hos båda könen återfinns välkända symtom som talsvårigheter, svaghet i ena sidan av kroppen, förvirring och huvudvärk. Men kvinnor kan också ha vagare symtom som trötthet, andfåddhet, kramper, hicka och illamående.

En förklaring till detta kan vara att männens problem oftare gäller de stora blodkärlen och därmed ger stora effekter, tror Diana Krause. En stroke som i högre grad berör små blodkärl ger mindre tydliga symtom, vilket gör att många kvinnliga strokepatienter riskerar att få vård alltför sent.

Diana Krause understryker att det finns både östrogen och testosteron i hjärnan hos alla, oavsett kön. Men balansen är olika, och en tonvikt på östrogen verkar vara gynnsamt på flera sätt.

Östrogenets skyddande effekt

Den amerikanska forskargruppen har också nyligen funnit att östrogen minskar produktionen av fria radikaler och ökar energiproduktionen hos blodkärlens mitokondrier, de enheter som kallats för ”cellens kraftverk”.

Åldrande anses numera i hög grad bero på att mitokondrierna med tiden blir skadade av för mycket fria radikaler. Östrogenets skyddseffekt på mitokondrierna skulle i så fall kunna förklara varför kvinnor i genomsnitt lever längre än män.

Borde då alla kvinnor ta östrogenpreparat efter klimakteriet, då den naturliga östrogenproduktionen går ner? Nej, det tycker inte den amerikanska forskaren.

Även risker med östrogen

– Har man bröstcancer i familjen ska man nog avstå från östrogentillskott, men har man mycket hjärtsjukdomar i familjen kan det kanske vara bra. Frågan måste alltid avgöras från fall till fall.

Eftersom östrogen påverkar hela kroppen, så kan det ha både för- och nackdelar. Därför tänker sig Diana Krause att man i framtiden skulle kunna designa läkemedel som påverkar östrogenreceptorerna i just de organ man vill skydda hos en viss patient. Det skulle vara ett sätt att uppnå de positiva effekterna utan att samtidigt råka ut för några nackdelar.

Diana Krauses värd vid universitetet är medicinprofessorn och blodkärlsforskaren Lars Edvinsson, som hoppas få se henne i Lund ett par gånger om året. Diana Krause själv hoppas få förfrågningar från många olika forskargrupper som vill veta mer om dels genusmedicin och farmakologi, dels könshormonernas effekt på hjärnans blodkärl.

Text: INGELA BJÖRCK

Nyhet från Institutionen för kliniska vetenskaper, Lund vid Lunds universitet, 27 maj 2011.

Det går inte att kommentera denna artikeln. Hör gärna av dig till info@vetenskaphalsa.se om du har frågor eller synpunkter

"Gästprofessorn som brinner för genusmedicin"

Diana Krause

Diana Krause är en av universitetets "Hedda-professorer", utsedd till gästprofessor med anslag från en särskild jämställdhetspott uppkallad efter Lunds första kvinnliga student Hedda Andersson. Under de närmaste tre åren ska hon på deltid vara föreläsare och rådgivare dels inom sitt specialområde hormoner och blodkärl, dels mer allmänt inom området genusmedicin. (Foto: Ingela Björck)

Loggor - Region Skåne, Lunds universitet

Aktuellt om vetenskap & hälsa - populärvetenskapligt om medicinsk forskning från Lunds universitet och Region Skåne

Om webbplatsen
Om tidskriften Aktuellt om vetenskap & hälsa

Artiklar i fokus

Med fokus på bipolär sjukdom
Med fokus på bipolär sjukdom
Deltagarna för forskningen framåt
Deltagarna för forskningen framåt
Universitetshuset i Lund. Foto: Mikael Risedal
Nya professorer vid Medicinska fakulteten ht 2014
Röntgenbild av knä. Foto: Colourbox
Benskörhet drabbar många

Vad forskar du om?