Kvinnor som tidigare haft graviditetsdiabetes löper tio gånger högre risk att drabbas av typ 2-diabetes. Ändå är det bara en minoritet av dem som följs upp inom primärvården efter förlossningen. Med fler kontroller och förebyggande insatser skulle risken minska, menar läkaren och doktoranden Amanda Björk Javanshiri.

– Vår forskning visar att det här verkligen är en förbisedd grupp patienter, trots att det är en högriskgrupp.
Amanda Björk Javanshiri, distriktsläkare på vårdcentralen Södertull i Lund och doktorand vid Lunds universitet, undersöker hur kvinnor som har haft graviditetsdiabetes tas om hand inom primärvården – om de tas om hand.
Läs hela vår tidning om: Diabetes – från vetenskap till vardag

NY TIDNING: Diabetes – från vetenskap till vardag – Vetenskap och Hälsa
Den första delstudien, som utfördes under 2018 till 2020 och inkluderade 83 patienter, var nedslående: endast 29 procent av de drabbade kvinnorna inskrivna på vårdcentraler i Lund med omnejd, fångades upp för kontroll och rådgivning efter förlossningen.
– Då vet vi att hälften av kvinnorna med tidigare graviditetsdiabetes utvecklar typ 2-diabetes senare i livet, ofta inom tio år. Dessutom är risken för kardiovaskulär sjukdom fördubblad.
Graviditetsdiabetes innebär en tillfällig förhöjd blodsockernivå under graviditeten. Det beror bland annat på hormonella förändringar som leder till ökad insulinresistens. När barnet är fött sjunker blodsockret till normala nivåer. Andelen som drabbas ökar, år 2024 handlade det i Sverige om i snitt 6,5 procent av de gravida.
– Risken för komplikationer under graviditeten och förlossningen gör att kvinnorna följs noga av specialistmödravården och diabetesmottagningen, säger Amanda Björk Javanshiri.
Insulinresistens
Insulin är ett livsnödvändigt hormon som behövs för att cellerna ska kunna ta upp socker och använda det som energi. Insulinresistens innebär att kroppens celler har sämre känslighet för insulin och blir därmed sämre på att ta upp socker. Det leder till förhöjda blodsockervärden.
Många följs inte upp
Men efter förlossningen, när kvinnorna skrivs ut, tappas en majoritet av dem bort. En anledning, visade forskningen, är att specialistvården ibland missar att skicka remiss till primärvården. Det här ska nu åtgärdas, säger Amanda Björk Javanshiri.
– Kvinnorna bör följas upp inom ett år efter förlossningen och årligen de kommande fem åren, därefter med lite glesare intervall.
På vårdcentralen Södertull är detta numera rutin. Kvinnorna kallas för att testa sitt blodsockervärde och erbjuds samtidigt en tid hos diabetessköterskan för kontroll av blodtryck och blodfetter. De kan även få kostråd av dietist och rådgivning av en fysioterapeut för att komma i gång att träna.
– Det här är verkligen ett gyllene tillfälle att fånga upp kvinnor i en högriskgrupp. Moderskapet och riskmedvetenheten gör dem motiverade. De vill verkligen hålla sig friska och är i en fas då livet förändras.
Det finns gott om studier som visar att förändrade levnadsvanor kan förhindra eller fördröja såväl diabetes som hjärtkärlsjukdom.
– Att stötta småbarnsmammor kan dessutom ge ringar på vattnet, eftersom vanorna också påverkar familjen.
Vill gärna ha kontakt
I de intervjustudier Amanda Björk Javanshiri genomfört är kvinnorna själva över lag positiva till att ha kontakt med vården efter förlossningen.
– Det är viktigt med individanpassat stöd. En del vill gärna ha hela kittet av det vi kan erbjuda, andra tycker inte att det behövs. Jag tänker att miniminivån är den årliga screeningen och vid den kan vi samtidigt erbjuda mer för de som vill.
Risken att utveckla typ 2-diabetes är som högst de första tio åren. Men den är förhöjd även efter det. Amanda Björk Javanshiri råder därför kvinnor med tidigare graviditetsdiabetes, som inte har följts upp och kontrollerat sina värden, att kontakta sin vårdcentral.
– Ett annat tips, för dem som har hunnit bli lite äldre, är de riktade hälsosamtal som Region Skåne erbjuder alla 40- och 50-åringar. Det är ett bra sätt att följa upp sin hälsa.
TEXT: HANNA WELIN

