Varje år dör hundratusentals människor världen över av infektioner som inte längre går att behandla med befintliga antibiotika. Forskaren Kristian Riesbeck förklarar hur antibiotikaresistens sprids, vad vi kan göra för att bromsa utvecklingen – och varför vaccin är ett viktigt vapen.

Det var en lyckosam slump – men också en skarp observation – som ledde till en av medicinhistoriens viktigaste upptäckter. När Alexander Fleming en dag 1928 insåg att en mögelsvamp i hans bakterieodlingar hade dödat flera olika bakteriearter, hade visserligen hans experiment förstörts – men samtidigt hade han upptäckt penicillinet. Sedan mitten av 1940-talet har antibiotika revolutionerat sjukvården och räddat miljontals liv.

Men framgången har en baksida. Ju mer vi använder antibiotika, desto skickligare blir bakterierna på att utveckla försvar mot behandlingar med de olika antibiotika som står till buds. Det här är ingen oväntad utveckling, tvärtom varnade Fleming själv för resistensproblemet när han höll sin Nobelföreläsning 1945.

Resistensen sprider sig med onödig antibiotika

Idag börjar situationen att bli akut. Om sjukvården står utan effektiva antibiotika kan det på sikt bli livsfarligt att genomföra vanliga operationer som kejsarsnitt, cancerkirurgi eller höftledsbyten.

Antibiotikaresistens betyder att bakterier utvecklar en förmåga att överleva en behandling med antibiotika som tidigare dödade dem. Bakterier är nämligen extremt anpassningsbara. De flesta resistenta bakterier är ofarliga för friska människor, men kan vara farliga om man får immundämpande behandling eller om immunsystemet är försvagat på annat sätt.

– När vi använder antibiotika i onödan, eller avslutar en behandling för tidigt, får de bakterier som är resistenta en överlevnadschans. De kan sedan föra vidare denna egenskap till nya bakterier, vilket gör att resistensen sprider sig, säger Kristian Riesbeck, professor i klinisk bakteriologi vid Lunds universitet.

Superresistenta bakterier i Ukraina

Kristian Riesbeck har hjälpt mikrobiologer i Ukraina att kartlägga bakterieresistens hos krigsskadade på sjukhus.

– Jag är ganska hårdhudad och sett det mesta vad gäller patienter och bakterier, men jag har faktiskt aldrig stött på så här resistenta bakterier.

Skrämmande, men inte oväntat, menar Kristian Riesbeck:

– Detta är vad som händer när infrastrukturen i ett hälsovårdssystem kollapsar. Det gäller även i andra krigs- och katastrofdrabbade områden.

För att minska resistensutvecklingen har hälso- och sjukvården under senare år stramat åt antibiotikaförskrivning.

– Historiskt, och på vissa håll i världen än idag, har det behandlats med antibiotika i onödan och överanvändning bidrar till resistensen vi ser idag. Det har delvis berott på okunskap. Idag är vi är mer restriktiva, det ska bara sättas in när det hjälper och behövs – men det är fem i tolv, säger Kristian Riesbeck.

Det pågår forskning för att ta fram snabbare diagnostiska och mer träffsäkra tester.

– Om vi snabbt kan identifiera vilken bakterie som orsakar en infektion kan vi ge rätt behandling direkt och undvika onödig antibiotikaanvändning.

Bäst vaccinera bort sjukdom

Även om antibiotika har varit och fortfarande är mycket framgångsrikt mot bakterier, så är vaccinationer en mer hållbar lösning för att bekämpa infektionssjukdomar, menar Kristian Riesbeck. Vacciner har redan utrotat flera sjukdomar, till exempel den oerhört smittsamma virussjukdomen smittkoppor. I det allmänna svenska vaccinationsprogrammet vaccinerar vi oss mot flera bakteriesjukdomar, till exempel difteri, stelkramp och pneumokocker.

– Idag erbjuds även gravida att vaccinera sig mot kikhosta. Det fiffiga då är antikropparna går från mamman via placentan till fostret, som tack vare det får skydd den första tiden.

Forskar på bakteriella luftvägsinfektioner

Kristian Riesbeck vill med sin forskning hitta strategier för att minska den totala sjukdomsbördan av bakteriella luftvägsinfektioner, som drabbar stora patientgrupper. Bland annat är han intresserad av yttermembran-vesikler, pyttesmå blåsor som bakterierna producerar och släpper från sin cellyta.

– Dessa vesikler används som “granater” av bakterierna mot kroppens immunförsvar för att överleva vid en infektion. Vi vill förstå hur dessa vesikler skapas och vad de består av, för att kunna använda ämnena i dem i nya vaccin.

Forskargruppen utgår från luftvägsbakterien Haemophilus influenzae som orsakar öron- och lunginflammation, och som patienter med KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, ofta är bärare av.

Utveckla vaccin mot dödlig bakterie

En annan spännande del av forskningen handlar om att utveckla vaccin mot Klebsiella pneumoniae, en av de bakterier som orsakar mest dödlighet globalt och som man misstänker står för 20 procent av alla dödsfall orsakas av resistenta bakterier. Målet med vaccinutvecklingen är att skapa starkare och mer långvariga immunsvar.

– Antibiotikaresistens är en av vår tids stora hälsoutmaningar, men forskningen ger hopp. Genom att utveckla bättre diagnostik, vara restriktiva med antibiotika och satsa på nya vacciner kan vi bromsa utvecklingen och skydda framtida generationer, säger Kristian Riesbeck.

TEXT: TOVE SMEDS