
Hur resonerar unga vuxna kring sina sexuella kontakter i en tid när sexuellt överförda infektioner blir alltmer resistenta mot antibiotika? Det har Kristofer Hansson vid Malmö universitet undersökt.
– Min studie visar att det är många som inte känner till utvecklingen av resistenta bakterier, men de som gör det verkar inte självklart skydda sig mer. Så kunskap verkar inte öka användning av till exempel kondom, säger Kristofer Hansson som har forskat i ungas sexvanor i tider av antibiotikaresistens, då könssjukdomar riskerar att bli svårare att bota och därför kan få allvarligare konsekvenser, särskilt för kvinnors fertilitet.
Beredd att chansa
I en enkätundersökning med 205 personer i åldern 19 till 29 år, de flesta studenter i storstadsområden, ställdes bland annat följande fråga: Har du vid något tillfälle funderat på att skydda dig på grund av risken att smittas med antibiotikaresistenta bakterier? 70 procent av kvinnorna och 60 procent av männen svarade nej på den frågan.
– Enligt vår enkät är det kvinnorna som verkar oroa sig mest för det ”post-resistenta samhället” och vad det kan få för konsekvenser. Vissa var väldigt dystopiska. Medan en stor del av männen resonerar som att ” det här är nog inte så farligt, det här kommer vetenskapen att lösa”, säger han.
2024 hade Sverige:
- 4355 fall av gonorré
- varav 582 fall i Skåne
- 26392 fall av klamydia
- varav 3843 i Skåne
Så här utryckte sig en 20-årig tjej: ”Jag tror att dagens sexkultur har en chans att öka eller vara samma som idag, vilket betyder att man byter partner ofta utan skydd och därför kan könssjukdomar bli ett problem.”
– Det kan ju vara så att man inte tycker att riskerna är tillräckligt stora eller så handlar det om att man är beredd att chansa. Jämfört med 80- och tidigt 90-tal när rädslan för aids var stor, så har något förändrats i samhället, säger Kristofer Hansson.
Att kunskapen och medvetenheten kring de här frågorna är låg har Kristofer Hansson stor förståelse för. Inte minst för att det finns mycket annat att oroa sig för.
”Tycker många är för ignoranta om könssjukdomar generellt. Om det fortsätter så blir det ju ett stort problem med resistens.”
Kvinna 20 år från enkätundersökning
Om milda infektioner blir farliga
Som etnolog är Kristofer Hansson intresserad av hur kunskap om riskerna kan kommuniceras ut till samhället utan att skrämma upp och hur man undviker att frågorna kapas av vissa grupper för egna syften. Att antibiotikaresistensen ökar är ju inte bara en medicinsk fråga menar han, utan det påverkar samhället på flera sätt. Om vanliga bakterieinfektioner riskerar att bli farliga kommer det till exempel krävas fler försiktighetsåtgärder för att undvika smittor i barn- och äldre-omsorg och vid livsmedelshantering. Och vid sexuella kontakter.
– Jag tycker att medicinare och humanister borde jobba mycket mer tillsammans med de här frågorna. Det kommer att behövas eftersom problemet är så komplext, säger Kristofer Hansson.
Text: MAGNUS ERLANDSSON