Förändringar i klimatet utgör numera den största faran mot folkhälsan på vår jord. Infektions-sjukdomar hör till de allvarligaste hoten, där människor inte har rätt förkunskap och hälso- och sjukvården inte är beredd på de nya utmaningar som kommer med ett varmare klimat.
Vid extrema väderhändelser söker tusentals människor vård för bland annat infektioner, värmerelaterade tillstånd, psykisk ohälsa och livsmedelsburna sjukdomar. Den globala uppvärmningen innebär att det idag är i genomsnitt 1,5 grader varmare och tio procent blötare under sommarmånaderna i Sverige, jämfört med på 90-talet. Uppvärmningen förvärrar redan existerande infektionssjukdomar och gör att tropiska sjukdomar som orsakas av parasiter, myggor, maskar,
bakterier eller virus sprids även i Europa.
– I takt med att vår planet blivit varmare har kunskaperna ökat för att hantera utmaningarna som dessa förändringar skapar för hälsan, men vi måste omsätta dessa kunskaper både i politiken och i vården, säger Andreas Vilhelmsson, forskare inom folkhälsovetenskap vid Lunds universitet och författare till boken Klimatmedicin.
Tajgafästingen ger värre tbe
Mildare vintrar och längre somrar ökar risken för fästingar att överleva och de blir både fler till antalet, samt sprider sig längre upp i landet. Studier visar att sjukdomen babesios som sprids via fästingbett,
troligtvis är vanligare än man tidigare trott i Sverige och även en allvarligare variant av TBE sprids med tajgafästingen, som nu har etablerat sig i Sverige. Den asiatiska tigermyggan som kan bära på denguevirus, zikavirus och chikungunyavirus, har också hunnit etablerat sig i tretton europeiska länder, även om den ännu inte kommit till Sverige.
Översvämningar och varmare vatten
När vattnet blir varmare förökar sig bakterier snabbare. Med mer nederbörd och omfattande skyfall, finns också risk för spridning när avloppsanläggningar svämmar över och bakterierna hamnar i våra vattendrag. Det leder till att dricksvatten kontamineras, vilket ökar risken för kolera och diarré-sjukdomar. Höjda temperaturer främjar tillväxten av salmonella, campylobacter och listeria i livsmedel
som orsakar matförgiftningar vid felaktig hantering. Även vibriobakterier trivs och växer till när vattnet är varmare än 20 grader och kan ta sig in i kroppen via sår och orsaka hudinfektioner eller allvarliga fall av badsårsfeber. Om bakterierna blir fler, ökar också behovet av antibiotika, vilket i sin tur höjer risken
för antibiotikaresistens.
– Dessutom bidrar klimatförändringar till högre nivåer av luftföroreningar och allergener, vilket förvärrar eller gör människor mer mottagliga för lungrelaterade infektioner som kan vara svårbehandlade på grund av resistenta bakterier.
Vården behöver kunna identifiera nya sjukdomar
Förekomsten av zoonotiska sjukdomar – det vill säga sjukdomar som överförs mellan djur och människor har också ökat. Exempel är både fågelinfluensa och covid-19 som sprider sig till människan i
nya pandemier. Klimatförändringar är en av orsakerna, men även skogsavverkning, urbanisering och bristande hälsokontroll ligger bakom. Andreas Vilhelmsson menar att medborgarna behöver tydligare information för att kunna veta hur extremväder ska hanteras och vilka samband det finns mellan till exempel värmebölja och sjukdomar.
Hälso- och sjukvården behöver vara beredd på de nya och stora utmaningar som kommer med ett varmare klimat.
– Det handlar inte minst om att kunna känna igen och diagnostisera nya infektionssjukdomar
och att ha resurser för att ta emot människor under sommarmånaderna när vården vanligtvis är nedprioriterad.
TEXT: ÅSA HANSDOTTER
