I Sverige opereras årligen runt 16 000 bråck i ljumskregionen på patienter över 15 år. Bråck i ljumskregionen kan vara lokaliserade ovan ljumskvecket (inguinala) eller nedom ljumskvecket (femorala). De inguinala är vanligast hos män, medan 25 procent av bråcken hos kvinnor är femorala. Nästan var tionde patient opereras för återfallsbråck, vilket innebär att denne tidigare opererats minst en gång för bråck i samma ljumske.
– Våra studier visar att risken för återfall är mer än dubbelt så stor efter en andra operation, jämfört med ett förstagångsbråck, säger Dan Sevonius, överläkare i kirurgi vid Skånes universitetssjukhus i Lund men också verksam vid Lasarettet i Landskrona – som är den enhet som utför flest bråckoperationer i Sverige – och som nyligen disputerat i ämnet vid Lunds universitet.
Tekniken inom bråckkirurgin har utvecklats
En förklaring till att så många patienter måste opereras på nytt, är enligt Dan Sevonius att många opererades första gången för 15-25 år sedan.
– Det har hänt mycket inom bråckkirurgin sedan dess. Då sydde vi ihop bråcken. I dag använder vi ett nät som opereras in som förstärkning av det försvagade området i ljumsken. Operationen kan utföras som en främre eller bakre nätplastik, beroende på placeringen av nätet. De främre nätplastikerna kan endast åtgärda inguinala bråck medan de bakre nätplastikerna kan åtgärda både inguinala och femorala bråck.
Byte av operationsmetod ger bättre resultat
Just placeringen av nätet är viktig när det gäller patienter som fått återfall efter en första operation. Det visar en av studierna i Dan Sevonius avhandling, där forskarna studerat patientmaterial i Svenskt Bråck Register, SBR, där samtliga patienter opererats för återfallsbråck.
– För patienter som fått återfall efter tidigare främre bråckoperation innebar en bakre nätplastik en lägre risk för nytt återfall och för patienter som fått återfall efter en bakre nätplastik innebar en främre nätplastik en lägre risk för nytt återfall. Byte av operationsmetod ger således ett bättre resultat.
I avhandlingen framgår också att nära 50 procent av de kvinnor som drabbats av ett återfallsbråck hade femorala bråck. Denna typ av bråck kan endast åtgärdas med en bakre nätplastik.
– Trots att antalet patienter som fått återfall efter att ha opererats för ljumskbråck minskat kraftigt på senare år, tack vare nätförstärkning, standardiserade operationsmetoder, bättre utbildning och ett ökat intresse för diagnosen från kirurger, kan det bli bättre, säger Dan Sevonius.
Mer utbildning behövs för förbättrat resultat
– En av våra studier visar att risken för omoperation var lägre om patienten opererades på en annan enhet än den som utförde den föregående operationen. Detta kan bero på saknad kompetens att utföra en bakre nätplastik, vilken är svårare tekniskt sett, där patienten opererades gången innan.
Fortfarande opereras många återfallsbråck i Sverige med en bristfällig teknik. Mer utbildning behövs för att förbättra resultaten.
– Vi såg också att risken för kronisk smärta och försämrad fysisk förmåga ökar i takt med antalet operationer. Därför är det viktigt att patienten får bästa möjliga omhändertagande vid den första operationen. Det kan spara samhället mycket pengar och patienten onödigt lidande, säger Dan Sevonius.
 Ett buktande ljumskbråck sett
från sidan. |
 Främre nätplastik.
|
 Bakre nätplastik.
|
Text: OLLE DAHLBÄCK
Nyhet från Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund vid Lunds universitet, 12 februari 2015