Vinterbild: istock.com/alekseystemmer
Olika väderförhållanden kan nu kopplas ihop med risk för hjärtinfarkt. En ny nationell registerstudie visar att risken för hjärtinfarkt ökar vid dagar med kallare temperatur, lägre lufttryck, höga vindhastigheter eller färre antal soltimmar. Risken ökar mest vid lägre lufttemperaturer.
Studien har letts av David Erlinge, överläkare i kardiologi på Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet, och Moman A. Mohammad, läkare på Skånes universitetssjukhus och doktorand vid Lunds universitet.
– Det har pratats om hjärtinfarkt och den eventuella kopplingen till väder i nästan hundra års tid. Det slog oss att vi har en unik möjlighet att undersöka detta i Sverige eftersom vi har ett kvalitetsregister, SWEDEHEART, som innehåller data om samtliga hjärtinfarkter i Sverige sedan 1998, och vi har väderdata från SMHI. Så vi samlade ihop detta och undersökte om det finns en koppling, säger David Erlinge.
Högre risk vid kallt väder
I studien inkluderades mer än 274 000 hjärtinfarkter i Sverige från 1998 till 2013 och dessa samkördes sedan med väderdata från SMHI. Resultaten visar att det finns en klar relation mellan risk för hjärtinfarkt och dagar med kallare temperatur, lägre lufttryck, höga vindhastigheter eller färre antal soltimmar.
– Vid de här förhållandena ökar risken för hjärtinfarkt och den starkaste associationen observerades vid lägre lufttemperatur. Risken var 14 procent högre att drabbas av hjärtinfarkt vid 0 grader än vid 20 grader, säger David Erlinge.
Vad kan resultaten få för betydelse för allmänheten?
– Patienter med hög risk för hjärtinfarkt, till exempel äldre personer som haft hjärtinfarkt tidigare, kanske ska undvika att gå ut när det är riktigt dåligt väder eller åtminstone klä sig väldigt ordentligt så de håller sig varma, säger David Erlinge.
Resultaten presenteras i en artikel i den medicinska tidskriften JAMA Cardiology. David Erlinge kommer nu att titta närmare på om andra faktorer under ett kalenderår påverkar risken för hjärtinfarkt.
– Vi kommer att gå vidare och titta på om det finns kopplingar till exempel till olika högtider eller större sportevenemang för att se om de i sig kan ha en betydelse för risken för hjärtinfarkt, säger David Erlinge.
Text: MAGNUS ASPEGREN
Artikeln är tidigare publicerad som pressmeddelande från Skånes universitetssjukhus.
Lästips: vilka slutsatser kan man dra av en ökad risk? Läs mer i artikeln Risken att bli sjuk.
Lästips: Trend, effekt – eller slump?
Lyssnartips: När hjärtat inte orkar
