Att kunna erbjuda läkemedel med bättre precision och mindre biverkningar. Att i förväg kunna få reda på om man löper stor risk att drabbas av bröstcancer – och kunna vidta åtgärder innan det händer. Detta är några exempel på fördelar med individanpassad medicin. Är inte det bra?
– Ja, det är givetvis bra och jag säger inte att vi ska förbjuda någon av dessa tekniker, något som jag för övrigt inte tror hade varit möjligt. Däremot menar jag att vi måste tala om teknikernas moraliska problem, säger Nils-Eric Sahlin, professor i medicinsk etik vid Lunds universitet och sakkunnig vid Statens medicinsk-etiska råd (Smer).
Några etiska problem
Han ger exempel på några etiska problem som den individanpassade medicinen leder till och som vi bör vara medvetna om. För det första nämner han de enorma mängder data som den här forskningen genererar, personlig information om enskilda individer som lagras i stora biobanker.
– Förespråkarna menar att uppgifterna som ligger i biobankerna är kodade och att det inte går att lista ut vem de tillhör. Men man har faktiskt kunnat visa att det i vissa fall går att identifiera enskilda individer bara genom att få kunskap om ett par tre variabler, säger Nils-Eric Sahlin.
Detta och möjligheter att samköra olika register kan utgöra ett hot mot den personliga integriteten.
Det andra etiska problemet som Nils-Eric Sahlin nämner är hur all den kunskap vi får om vår genetik kommer att påverka finansieringen av den svenska sjukvården. Dagens sjukvård bygger på att vi inte vet vem som kommer att bli sjuk och vem som får vara frisk. Vi bidrar alla till sjukvården genom den skatt vi betalar och den som har oturen att bli sjuk erbjuds vård på rimligt lika villkor. Men vad händer om vi redan från födseln kan skilja ut dem som kommer att bli sjuka från de friska? Är det rimligt att de med friska gener ska betala lika mycket som de med sjuka gener?
– En utveckling där individers sjukdomsrisker kartläggs i allt större utsträckning ger inte bara bättre vård. Det kommer också att driva fram en helt ny finansieringssituation och risken är att det kan leda till diskriminering, orättvisor och stigmatisering av vissa grupper.
Vi måste diskutera de nya teknikerna
Skräddarsydda behandlingsmetoder kommer säkert att göra stor nytta inom flera områden men kan bli en besvikelse inom andra. Nils-Eric Sahlin varnar för att man många gånger har överdrivna förväntningar på den nya tekniken som då kan stjäla resurser från andra ”mindre sexiga” men välbehövda sjukvårdssatsningar. Det kan röra sig om så vitt skilda områden som råd om kost och levnadsvanor till enkla förebyggande satsningar för att minska problemen med urininkontinens hos äldre.
– Många forskare är inte tränade i att diskutera dessa värdefrågor, deras fokus ligger på att ta reda på hur saker fungerar, att lösa medicinska problem. Men den grundläggande frågan är nästan alltid en värdefråga. Mitt huvudbudskap är att vi måste diskutera de nya teknikerna i ett större perspektiv. Vad kan de få för konsekvenser och kan vi i så fall acceptera dem? Vilken sjukvård och vilket samhälle vi vill ha och leva i? Och inte minst vad det är som vi inte vill ha, avslutar Nils-Eric Sahlin.
Text: EVA BARTONEK ROXÅ
