Rätt behandling till rätt patient i rätt tid. Det är målet för en unik studie om sepsis vid Skånes uni­versitetssjukhus och Lunds uni­versitet. Målet är ett blodprov för att tidigt hitta högriskpatienter och sätta in en mer precis be­handling.

När en patient kommer akut till sjukhus med misstänkt sepsis bedöms parametrar som blodtryck, andningsfrekvens, syre­sättning och temperatur. Bedömningen resulterar i poäng – om de är höga och det dessutom misstänks att en infektion lig­ger bakom så går ett så kallat sepsislarm. Då ansluter ett larmteam med akutläkare, sjuksköterskor och infektionsläkare. Man tar fler prover och odlingar och patienten undersöks för att om möjligt hitta var i kroppen den ursprungliga infektionen sitter. En del av proverna ger snabba svar medan andra tar längre tid att analysera.

Sepsis uppstår oftast från en bakterie­infektion någonstans i kroppen. Bedöm­ningen försvåras av att symtomen varie­rar mellan olika patienter och tillståndet kan också ha väldigt olika förlopp. Dess­utom spelar den enskilda patientens ålder och immunförsvar en stor roll för hur all­varlig sjukdomen blir.

Dämpa immunförsvaret

Standardbehandlingar som antibiotika, vätska mot lågt blodtryck och syrgas är inriktade på att angripa den ursprungli­ga infektionen och att stödja de funktio­ner i kroppen som påverkas.

– Då det är immunförsvarets felakti­ga reaktion som orsakar organskador vill man försöka hjälpa immunförsvaret att “göra rätt”. Det finns redan lämpliga lä­kemedel men problemet är att de kan vara skadliga om de inte ges i rätt skede, något som är svårt att bedöma idag, säger Adam Linder, överläkare i infektionssjukdomar vid Skånes universitetssjukhus och pro­fessor vid Lunds universitet.

Sedan 2015 pågår ett forskningsprojekt där forskarna ska samla in sammanlagt 20 000 blodprov från misstänkta sepsis­patienter i Sverige. Proteinsammansätt­ningen i blodet analyseras med hjälp av så kallad masspektrometri och samkörs med uppgifter ur patienternas journaler som samsjuklighet, blodtryck, puls med mera. Med hjälp av AI skapas sedan så kallade digitala tvillingar.

– Inom forskningen har man länge för­sökt dela in sepsispatienter i undergrup­per men inte lyckats hitta de parametrar som spelar en avgörande roll, säger Lisa Mellhammar, sepsisforskare vid Lunds universitet och biträdande infektionsö­verläkare vid Skånes universitetssjukhus.

FAKTA MASSPEKTROMETRI

Masspektrometri används för att identifiera och kvantifiera ämnen i ett prov, som proteiner eller ke­miska föreningar. Tekniken separerar molekyler baserat på deras massa-till-laddning-förhållande, vilket gör att man kan identifiera tusentals molekyler i till exempel sårvätska och blodplasma.

AI hittar mönster plus

Men med hjälp av masspektrometri och patientdata kan AI hitta mönster som är gemensamma för patienter med en viss typ av sepsis. På det sättet kan en patient jämföras med tidigare liknande fall.

– Då kan vi lättare förutse vilken patient som löper risk att drabbas av organsvikt och vilken behandling som behöver sättas in och när, säger Lisa Mellhammar.

Så här långt har forskarna samlat in blod­prov från ungefär 6 000 patienter samt de­taljerade journaluppgifter för 2 000 av dem. Forskarna har testat AI-modellen på jour­naldata från 2 000 misstänkta sepsisfall. Resultaten är enligt Adam Linder och Lisa Mellhammar väldigt lovande.

– Vi tror vi att vi med större säkerhet i den akuta situationen kommer att kun­na veta vilka patienter som har sepsis och vilka patienter som riskerar att försämras och därför kan behöva intensivvård, sä­ger Lisa Mellhammar.

Tid är organ

Att tidigt kunna ställa diagnos och dess­utom få kunskap om det sannolika sjuk­domsförloppet är av stor betydelse.

– Tid är organ och i slutändan liv när det gäller sepsis. Ju tidigare vi förstår att en patient kommer att bli svårt sjuk och drabbas av organsvikt, desto mer kan vi göra för att förhoppningsvis rädda organ, säger Adam Linder.

Det finns sedan tidigare omkring hundra olika potentiella behandling­ar som testats i studier på djur men som ännu inte kunnat matchas mot olika pa­tientgrupper som drabbas av sepsis. Med de nya kunskaperna tror forskarna att många av dessa behandlingar kommer att kunna användas i framtiden och dess­utom helt anpassas utifrån patienten.

Bra för en – farligt för annan

– Patienter är i olika faser och det som är bra för en patient kan vara direkt far­ligt för en annan. Vi hoppas kunna se vil­ka som kommer att må bra av en specifik behandling för vi kommer att ha en arse­nal av möjliga behandlingar att tillgå, sä­ger Adam Linder.

Nästa steg i utvecklingen är att tes­ta AI-modellen i skarpt läge på patien­ter som kommer in med misstänkt sepsis till akutmottagningarna. Förhoppning­en är att inom fem år ha ett blodprov färdigt som kan användas på akutmottag­ningar runt om i landet. Forskarna pla­nerar nu för en nationell multicenterstu­die för att validera resultaten.

– Sepsislarm används i hela Sverige och därför kommer resultaten i stort sett att kunna testas och användas på sjukhus i hela landet, säger Adam Linder.

Text: MAGNUS ASPEGREN