Vetenskap och hälsa

Populärvetenskapligt om medicinsk forskning i Skåne

Samband mellan låg lungvolym och förmaksflimmer

⚠️ Den här artikeln är mer än 5 år gammal. Nya forskningsrön kan ha tillkommit.

Förmaksflimmer är vanligt bland äldre. Enligt beräkningar kommer ungefär en fjärdedel av 40-åringarna att drabbas under återstoden av sina liv.

I en ny avhandling framkommer bland annat att låga lungvolymer innebär ökad sannolikhet att råka ut för förmaksflimmer, oberoende av andra faktorer. En möjlig förklaring är att lungvolymen påverkar cirkulationen genom tryckändringar i thorax.

I ett annat delarbete undersöktes om det fanns samband mellan extra hjärtslag och förmaksflimmer. Deltagarna i studien registrerade 24 timmars-EKG, och resultaten visade att de som hade många extraslag hade ökad sannolikhet att drabbas av förmaksflimmer.

Det finns ett flertal etablerade riskfaktorer för förmaksflimmer, t.ex. högt blodtryck och övervikt. Men har det någon betydelse hur snabbt en person utvecklar riskfaktorerna? I en delstudie undersöktes förändringshastigheten för flera riskfaktorer. Deltagarna närvarade vid två undersökningstillfällen med ett intervall på i genomsnitt sex år. Det framgick då att de personer som uppvisade snabbast ökning av blodtryck, vikt och blodsocker löpte ökad risk att få förmaksflimmer, oberoende av utgångsvärdet och andra faktorer.

Avhandlingen bygger på patientdata från två tidigare utförda befolkningsstudier, Malmö Förebyggande Medicin och Malmö Kost Cancer. Studierna engagerade över 30 000 deltagare vardera när de genomfördes under de sista decennierna på 1900-talet.

Text: Björn Martinsson

 

Läs mer om:

linda_johnson_large

Linda Johnson är doktor i medicinsk vetenskap och försvarade sin avhandling ”Risk factors for atrial fibrillation in population-based studies – Epidemiological perspectives” vid sin disputation vid Lunds universitet den 22 april 2016.

Fakta Förmaksflimmer och stroke

Förmaksflimmer innebär att den normala rytmregleringen av hjärtats slag är ur kontroll, och därmed försämras också hjärtats förmåga att pumpa kroppens blod. Symptomen kan skifta. Vid andningsbesvär och hjärtsvikt krävs akut vård, men ofta kan tecknen vara mer diffusa och svåra att upptäcka, t.ex. kortvarig hjärtklappning vid enstaka tillfällen. Högt blodtryck ökar risken för förmaksflimmer och beräknas ligga bakom en tredjedel av det totala antalet sjukdomsfall. Det finns vissa möjligheter att lindra och bota förmaksflimmer.
Den allvarligaste följden av förmaksflimmer är dock en kraftigt ökad risk för stroke där blodproppar kan bildas i förmaket som sedan transporteras upp i hjärnan och orsaka stor skada. Varje år drabbas ca 30 000 personer i Sverige av stroke, varav hälften avlider eller får svåra funktionsnedsättningar.
Källor: Lunds universitet och Hjärt-Lungfonden

Lyssna på våra poddar om forskning

Lyssna och prenumerera här!