Foto: Annika Hörlén
Strokepatienter som kommer till SUS i Malmö behandlas sedan i höstas via ultrasnabbspåret. Det är ett samarbete över specialitetsgränserna som ger strokepatienter möjlighet till snabbare diagnos och behandling och har gjort strokevården vid SUS i Malmö till en av världens snabbaste.
Medan det nationella målet i Sverige är att strokepatienter ska få proppupplösande behandling senast 40 minuter efter ankomst till sjukhus, har SUS i Malmö lyckats komma ned i åtta minuter. Målet för strokepatienter vid SUS är att behandling startar inom tio minuter.
Ultrasnabbspåret är ett samarbete mellan akuten, röntgen, den neurologiska enheten och ambulanssjukvården där tiden nyttjas maximalt från det att patienten kommer till akutmottagningen. Arbetsformen har testats under några år vid SUS och införs nu permanent.
Viktigt att snabbt få rätt behandling
– För att minimera skadorna vid en stroke är det oerhört viktigt att snabbt få rätt behandling. Det är inte enbart en stor vinst för den enskilde individen. Det innebär också lägre vårdkostnad, säger Jesper Petersson, verksamhetschef VO neurologi och rehabiliteringsmedicin.
Vid inkommande strokelarm från ambulansen samlas teamet och förbereder mottagandet av den misstänkta strokepatienten. Vägg i vägg med akutintaget finns i dag en skiktröntgen dit patienten förs direkt från ambulansen. Där kan man snabbt konstatera om patienten fått en stroke och om den beror på en blödning eller propp.
I en speciell läkemedelsvagn finns propplösare, trombolys. Den kan ges omedelbart om röntgen visar att patienten har en blodpropp. Om skiktröntgen visar att proppen behöver tas bort kirurgiskt ska ambulansen ta patienten direkt till Lund för trombektomi.
Organisation och samarbete allt viktigare
Marco Brizzi, överläkare inom vårdområde neurologi vid SUS i Malmö berättar att patientens behov har fått styra när metoden arbetats fram och att samarbete varit avgörande för det goda resultatet.
– Det är inte alltid ökade resurser som ger ett bättre vårdresultat. Samarbete mellan specialitetsgränserna och hur vården är organiserad är ibland viktigare, säger han.
Texten är tidigare publicerad som nyhet från Skånes universitetssjukhus