Vetenskap & Hälsa

Kräver större insatser vid akut hjärnblödning

2013-02-26

En tredjedel av alla inre hjärnblödningar leder till döden och hälften av dem som drabbas dör under det första dygnet. En mer aktiv behandling skulle rädda fler patienter. Det visar en färsk studie som genomförts vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.

Samlingsbegreppet stroke rymmer olika mer eller mindre svåra tillstånd. En propp kan avlägsnas med trombolys eller kateteringrepp, medan en inre blödning är svårare att behandla.

Marco Brizzi
Marco Brizzi. Foto: Roger Lundholm

– I Malmö har vi en till två sådana fall i veckan. Ofta skiljer sig inte symtomen från annan stroke. Det är först vid en skiktröntgen som blödningen upptäcks, säger överläkare Marco Brizzi på Neurologiska kliniken i Malmö.

I dessa fall är risken för dödlighet högre och det finns därför en tendens att redan tidigt fatta beslut om att inte tillgripa hjärt-lungräddning (HLR) om ett hjärtstopp skulle inträffa.

Välunderbyggda studier i USA har visat att detta förhållningssätt riskerar att smitta av sig på övriga vårdinsatser.

– Om man inte vågar vara mer aktiv i början finns det en risk att vi inte räddar patienter som skulle kunna överleva med en god livskvalitet, påpekar Brizzi och jämför med andra livshotande tillstånd där det inte finns samma återhållsamhet.

Patientens medvetandegrad vid hjärnblödning, som är en viktig faktor vid bedömningen, kan vara påverkad av många andra faktorer som mediciner, krampanfall, alkohol eller andra sjukdomstillstånd.

Mer aktiv behandling kan rädda liv

I den tillbakablickande studie som Brizzi och hans kollegor genomförde på 197 patienter under tiden januari 2007 till juni 2009 bekräftas de amerikanska slutsatserna.

– Fyra av tio fick vårdnivåbeslut ”ingen HLR” redan de första dygnen, ibland redan på akuten. Dödligheten bland dessa var 3,5 gånger högre än bland dem som inte fick detta beslut. Mest överraskande – och helt nytt – var att 40 procent av dem som ej skulle få HLR återhämtade sig väl trots den dystra prognosen.

En mer aktiv behandling under första dygnet skulle därför rädda fler liv.

– Om det så bara skulle gälla fem procent av fallen så handlar det om 15 liv – enbart i Skåne, säger Marco Brizzi.

Studien är publicerad i Scandinavian Journal of trauma, resuscitation & emergency medicin.

Text: PER LÄNGBY

Artikeln har tidigare varit publicerad i Nyhetsbrev för massmedia från Skånes universitetss jukhus, Lunds universitet, labmedicin Skåne och Psykiatri Skåne, nr 1/2013.