I en nationstäckande svensk studie har forskare vid Centrum för Primärvårdsforskning i Malmö kartlagt ärftlighetens betydelse för sk venös tromboelism.
Venös tromboembolism (VTE) är den tredje vanligaste hjärtkärlsjukdomen efter kranskärlsjukdom och stroke. Forskare vid Centrum för Primärvårdsforskning i Malmö har kartlagt ärftlighetens betydelse för venös tromboembolism i hela den svenska befolkningen genom att undersöka risken för VTE hos barn till föräldrar med VTE jämfört med risken hos barn till föräldrar som inte haft VTE.
Studien visar att ärftliga faktorer har störst betydelse i yngre åldrar mellan 10 och 50 år och förekommer både bland män och hos kvinnor. Högst relativ risk noterades i åldern 10–19. Efter 50 års ålder verkar det vara andra faktorer som påverkar mer än ärftlighet. Blodpropp hos de allra yngsta som är yngre än 10 år är sällsynt, men märkligt nog tycks andra faktorer än ärftlighet ha större betydelse i denna åldersgrupp. Allra störst risk föreligger om båda föräldrarna haft venös tromboembolism.
– Resultaten är en viktig vägledning för betydelsen av ärftliga faktorer för VTE. Sammanfattningsvis är förekomst av venös tromboembolism hos föräldrarna en viktig riskfaktor som bör ingå i den kliniska sjukhistorien och utredningen, säger Bengt Zöller, forskare vid Centrum för Primärvårdsforskning, Malmö.
Text: BERTIL KJELLBERG
Pressmeddelande från Lunds universitet 23 maj 2011
