Mer än varannan tonårsflicka blödde rikligt och 40 procent hade järnbrist. Forskningen som är ledd från Lunds universitet visar även att ett enkelt formulär kan användas för att upptäcka unga tonårsflickor med riklig mens som löper ökad risk.
Så många som hälften av tonårsflickorna i studien som publiceras i PLOS One hade rikliga menstruationer, och fyra av tio hade järnbrist. Studien genomfördes under 2023 i två skånska gymnasieskolor, där totalt 394 flickor i åldern 15 år och uppåt deltog. De fick svara på frågor om menstruation och kostvanor samt lämna blodprover för analys av blodvärde (Hb) och järnförråd (ferritin).
Lunds universitet har tidigare rapporterat hur forskargruppen sett att risk för järnbrist och anemi är särskilt hög bland de som följer en vegetarisk eller pescetarisk kost. Nu har man gått vidare och undersökt hur menstruationens omfattning påverkar.
– Vi ser att många unga tjejer går runt trötta och okoncentrerade. Det är inte självklart att man kopplar det till mensen eller till kosten, säger Moa Wolff, forskare och docent vid Lunds universitet, specialistläkare i allmänmedicin inom Region Skåne och ansvarig forskare bakom studien.
Flickor med rikliga menstruationer hade tre gånger högre odds (för siffror se fakta nedan) för järnbrist och risken ökade ytterligare för dem som följde en köttreducerad kost.
Fakta om studien
I studien var oddsen för järnbrist:
3 gånger högre hos flickor med rikliga menstruationer
3,5 gånger högre hos dem som följde en köttreducerad diet
13,5 gånger högre när båda faktorerna fanns samtidigt.
Bland dem som rapporterade riklig mens (208 personer) hade drygt hälften, 52 % (108/208 personer) järnbrist. Bland dem med normal mens (186 personer) var det istället cirka en fjärdedel (26 %, 49/186 personer) som hade järnbrist.
Av dem som inte åt rött kött (nöt- och/eller griskött) När man ser till kosten hade 62 % (68 av 110) av dem med köttreducerad diet järnbrist. Motsvarande siffra för allätarna var, jämfört med 31 % (89 av 284)hos dem utan kostrestriktioner.
För gruppen som både hade riklig mens och inte åt rött kött, hade hela åt köttreducerat (55 personer) var järnbrist ännu vanligare – 71 % järnbrist (39/55 personer).
– Många jämför bara med sig själva och vet inte vad som är en riklig menstruationsblödning. Vi märker också att många inte känner till att det finns receptfria läkemedel som minskar blödningsmängden säger Lisa Söderman, gynekolog och forskare vid Karolinska institutet som sammanställt resultatet för den aktuella artikeln.
SAMANTA-formuläret kan bli nytt verktyg för elevhälsan
En del av studien handlade om att utvärdera ett spanskt formulär där deltagarna besvarade sex olika frågor. Det är första gången det testas i Sverige och första gången det testas på tonårsflickor över huvud taget, även om det är validerat som screeningsinstrument för vuxna.
– Utifrån svaren på frågorna i formuläret gick det att tydligt skilja ut vilka gymnasieelever som riskerade att ha låga järnvärden. Det är enkelt att använda och skulle kunna bli ett värdefullt verktyg inom exempelvis elevhälsan och ungdomsmottagningen eller på andra ställen i vården där man möter dessa tjejer, säger Moa Wolff.
Tidigare forskning visar att järnbrist hos unga kan påverka orken, skolarbetet och det allmänna välbefinnandet. Järnförrådet/ferritin är en viktig komponent i bildning av röda blodkroppar och behövs för transport av syre i kroppen. Därför kan järnbrist med lågt ferritinvärde på sikt leda till sjunkande hemoglobinvärde och anemi (blodbrist).
– Inom några år kommer en del av tjejerna bli gravida. Då vill vi att de ska ha goda järnförråd för att kunna ha en så komplikationsfri graviditet som möjligt och där förlossningen går bra, säger Lisa Söderman.
Länk till publikation
Text: TOVE SMEDS
Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Lunds universitet