2010 startade en av världens största studier av genernas betydelse vid bröstcancer i ett tätt samarbete mellan Lunds universitet och sjukvården i södra Sverige. Nu, sju år senare, har man inom forskningsprojektet, SCAN-B (Sweden Cancerome Analysis Network Breast), samlat in prover från mer än 10 000 patienter.
Varje år insjuknar drygt 8000 svenska kvinnor i bröstcancer. Trots att prognosen är god, dör runt 1400 varje år i sjukdomen och effektivare verktyg behövs för att karaktärisera cancern och i än högre grad individanpassa behandlingen.
– Vi vill bättre kunna förstå vad som har hänt med cancercellernas gener när man får bröstcancer och på det sättet kunna förutsäga vilka patienter som botas med endast kirurgi och vilka som riskerar återfall trots intensiva tilläggsbehandlingar, säger Åke Borg, professor i experimentell onkologi på Lunds universitet.
Återspeglar hela befolkningens bröstcancersjukdom
Det unika för det här projektet är den stora mängd populationsbaserat material som samlats in, vilken återspeglar hela befolkningens bröstcancersjukdom. Över 90 procent av alla bröstcancerpatienter som tillfrågats, har tackat ja till att delta i studien, som för deras del innebär blodprov och i de flesta fall ett vävnadsprov under operation. Lina Zander, forskningssjuksköterska på onkologen, Skånes universitetssjukhus i Malmö, är en av de som möter patienterna:
– Det finns ett stort engagemang hos patienter med bröstcancer – man är angelägen om att hjälpa till och ser sig själv som en viktig pusselbit för att föra forskningen framåt. De är på det klara över att den behandling vi kan erbjuda dem idag, grundar sig på forskningen från igår. Vi är enormt tacksamma att så många vill bidra till en sådan här studie.
En förutsättning för studien är den revolutionerande tekniken med NGS (Next-Generation Sequencing, se faktaruta). Genom NGS kan man studera uttrycket i patientens alla 20 000 gener samtidigt.
– Man kan lite förenklat säga att man drar ut molekylerna från en bit av tumören och mäter uttrycksnivån av mer än 20 000 gener. Detta kan komplettera nuvarande tekniker vid diagnos, när man tittar på cancercellerna i mikroskop, förklarar Christer Larsson, professor i tumörcellsbiologi vid Lunds universitet.
Nästa steg: använda forskningen i klinik
Det krävs stora material när man börjar dela in cancersjukdomen i olika undergrupper och projektet räknar med att fortsätta samla in prover på cirka 1200 nya patienter varje år och hoppas kunna fortsätta i ytterligare tio år. Nästa steg är att gå från forskning till att analyserna används i kliniken och då som stöd vid beslut om vilken behandling en cancerpatient ska få.
– Vi står med ena benet i luften och är på väg att ta nästa steg. Förhoppningsvis så är vi där om något år, säger Martin Malmberg, överläkare på Skånes universitetssjukhus och ordförande i styrgruppen för SCAN-B.
Text och bild: ÅSA HANSDOTTER
Artikeln är tidigare publicerad vid Lunds universitets medicinska fakultets hemsida.