Vetenskap och hälsa

AI-transkriberad textversion

Tropiska myggor och värre infektioner – din hälsa i ett nytt klimat

Jenny Loftrup:
Den aggressiva nilfebersmyggan är inte som våra vanliga svenska myggor. Den är aktiv både dag och natt och flyger i såväl solsken som blåst. Dessutom kan den bära på det virus som orsakar West Nile-feber, en av de tropiska sjukdomar som närmar sig Sverige i takt med att klimatet förändras.
När vi pratar om klimatförändringar tänker vi ofta på smältande isar, stigande havsnivåer eller extremväder. Men hur påverkas våra kroppar och de sjukdomar vi kan drabbas av?
Dagens podd handlar om hur vi kan skydda vår hälsa i klimatförändringarnas tid. Med mig i studion här i Lund har jag Andreas Vilhelmsson, forskare inom klimatmedicin och folkhälsa vid Lunds universitet.
Välkommen hit!
Andreas Vilhelmsson:
Tack så mycket.
Jenny Loftrup:
Nu började jag med en liten mygga som kan bära på en ganska skrämmande tropisk sjukdom. Men de största riskerna för vår hälsa handlar väl egentligen om värmeböljor, översvämningar och bränder. Hur ser det ut i Sverige? Har vårt klimat redan förändrats?
Andreas Vilhelmsson:
Ja, det ser vi alldeles tydligt i vardagen. Det har redan blivit mycket varmare, vilket de flesta säkert har märkt. Vi har fått längre somrar, varmare somrar och fler extrema väderhändelser.
Jenny Loftrup:
Hur mycket då? Hur mycket har temperaturen stigit?
Andreas Vilhelmsson:
Man brukar säga att Norden värms upp ungefär dubbelt så snabbt som det globala genomsnittet. I Sverige har vi redan sett en uppvärmning på omkring 1,6 till nästan 2 grader. Eftersom vi utgår från ett kallare klimat märks det kanske inte lika tydligt som på andra platser i världen, men effekterna är ändå tydliga.
Vi ser det bland annat i årstidernas förändring. De flesta har säkert märkt att vi här nere i Skåne knappt har någon vinter längre. Man talar till och med om fenomenet ”ovinter”, när vi hoppar över den meteorologiska vintern och går direkt från höst till vår. Förra året hade vi faktiskt vinter, vilket var skönt för omväxlings skull med lite snö, men när jag växte upp var det snarare regel än undantag.
Det regnar också betydligt mer idag. Man brukar säga att vi får ungefär 20 procent mer nederbörd än tidigare. Dessutom får vi fler skyfall, alltså extrema regnhändelser. Vi hade rekordvärme i somras med omkring 36 grader här i Lund och 35 grader i Malmö.
Klimatförändringarna märks kanske allra tydligast genom extremvädret, eftersom det är det vi direkt möter när vi går ut.
Jenny Loftrup:
Vet man varför uppvärmningen går snabbare här i Europa jämfört med resten av världen?
Andreas Vilhelmsson:
För det första ligger vi närmare polerna. När isarna smälter minskar den så kallade albedoeffekten, alltså jordens förmåga att reflektera tillbaka solens strålning ut i rymden. När den ljusa isen försvinner absorberas mer värme.
Dessutom har Europa varit framgångsrikt när det gäller att minska luftföroreningarna. Det är förstås mycket bra för folkhälsan eftersom luftföroreningar orsakar många dödsfall. Men partiklarna i luften reflekterade också en del av solinstrålningen tillbaka ut i atmosfären. När de minskar blir den uppvärmande effekten större. Det är alltså ett lite paradoxalt fenomen.
Jenny Loftrup:
När det är värmeböljor, ser man då redan idag att fler äldre eller andra sårbara grupper dör av värmen, även i Sverige?
Andreas Vilhelmsson:
Ja, det gör man. De mest sårbara grupperna är framför allt äldre och barn. Jag skulle även lägga till gravida.
Äldre är särskilt känsliga eftersom de inte alltid känner av värmen eller törsten lika tydligt. Många använder läkemedel som ökar risken för uttorkning. En del bor dessutom ensamma och har begränsade möjligheter att kyla ner sig eller få hjälp när det behövs.
Barn har delvis samma problem eftersom de inte alltid kan kommunicera när de påverkas av värme.
Den bästa svenska analysen vi har kommer från värmeböljan 2018. Där uppskattade man att omkring 700 fler människor dog än normalt, och majoriteten av dem var äldre. Samma mönster har setts i Frankrike och andra europeiska länder, där äldre ofta står för mer än 70 procent av de värmerelaterade dödsfallen.
Jenny Loftrup:
Varför är gravida extra känsliga för värme?
Andreas Vilhelmsson:
Under en graviditet befinner sig kroppen redan i ett särskilt hormonellt tillstånd som gör att man är mer känslig för värmepåverkan. Risken för uttorkning ökar, och forskning har visat att höga temperaturer kan bidra till bland annat förtida födslar och andra komplikationer.
Kroppen har redan en förhöjd belastning och när den utsätts för ytterligare värmestress blir påfrestningen stor. Även fostret påverkas av den ökade värmen.
Det här är en grupp som vi tidigare kanske inte har uppmärksammat tillräckligt. Ett konkret exempel är att vårdmiljöer behöver kunna hållas svala. Under värmeböljan 2018 rapporterades det om temperaturer på uppemot 35 grader inne på vissa sjukhus, vilket naturligtvis inte är bra.
Jenny Loftrup:
Hur kan samhället anpassa sig för att ta hand om äldre bättre när det blir varmare?
Andreas Vilhelmsson:
Det är något man faktiskt redan har börjat arbeta med, till exempel på äldreboenden. Det kan handla om enkla åtgärder som att ha glass hemma eller andra sätt att snabbt hjälpa människor att svalka sig.
Man behöver också se till att äldre kan vistas i skugga när det är varmt och att inomhusmiljöerna inte blir för heta. Fläktar kan hjälpa, och i vissa fall även luftkonditionering. Viktigt är också att uppmuntra till att dricka innan törsten kommer, eftersom törst egentligen är ett tecken på att man redan har börjat bli uttorkad.
Fördelen med värmeböljor är att de i regel går att förutse. Vi får varningar i förväg och kan därför förbereda oss.
Jenny Loftrup:
Men är vi verkligen rustade? Om man jämför Sverige med många andra länder är det ju fortfarande ganska svalt här.
Andreas Vilhelmsson:
Fast problemet idag är att värmen på många håll börjar bli så intensiv att människor inte längre klarar den lika bra.
Vi fokuserar ofta på själva temperaturen, men det som verkligen avgör hur farligt det blir är kombinationen av temperatur och luftfuktighet. Hög värme tillsammans med hög luftfuktighet kan vara extremt farligt.
Jag har länge argumenterat för att vi borde använda värmeindex tydligare, så att människor kan se när värmen faktiskt innebär en risk för hälsa och liv.
Vi kan lära oss mycket av andra länder om hur man bygger hus som håller sig svala naturligt. Samtidigt måste vi i Sverige kunna hantera både värme och kyla. Våra byggnader är traditionellt utformade för att hålla kylan ute, inte värmen ute. Men det finns lösningar, som värmepumpar som både kan värma på vintern och kyla på sommaren.
Jenny Loftrup:
Kan det inte samtidigt vara positivt att färre människor utsätts för extrem kyla?
Andreas Vilhelmsson:
Jo, det är sant att fler människor fortfarande dör av kyla än av värme. Men utvecklingen går snabbt åt andra hållet. Antalet värmerelaterade dödsfall ökar snabbare än de köldrelaterade minskar.
Dessutom kan man i många fall skydda sig mot kyla genom uppvärmning. Värme är svårare att fly undan, särskilt när den blir extrem.
Ett annat problem är att värmeböljorna kommer tidigare på året. De kan redan börja i maj eller juni, när människor ännu inte är förberedda.
Jenny Loftrup:
Alltså tidigare på året?
Andreas Vilhelmsson:
Ja. Flera europeiska länder har haft värmeböljor mycket tidigt på säsongen, och när det sker ser man ofta fler dödsfall eftersom människor inte har hunnit anpassa sig.
Jenny Loftrup:
Du nämnde tidigare att vi borde ha bättre varningssystem för värme. Men vi har ju redan temperaturgränser i Sverige som utlöser varningar.
Andreas Vilhelmsson:
Ja, idag finns det olika nivåer baserade på temperatur under ett visst antal dagar. Men problemet är att de främst utgår från temperaturen. De tar inte hänsyn till luftfuktigheten, som är helt avgörande för hur kroppen upplever värmen.
Jag märkte det själv i somras när temperaturen låg runt 35 grader. Första dagen var luften ganska torr och värmen var relativt hanterbar. Dagen därpå var luftfuktigheten högre, och då blev det betydligt mer ansträngande. Det visar att temperaturen i sig inte berättar hela historien.
Dessutom påverkar andra faktorer hur värmen upplevs. Solinstrålning, vind, skugga och vilken miljö man befinner sig i spelar stor roll. Därför behöver vi se till helheten och samtidigt säkerställa att hälso- och sjukvården får bättre information i förväg så att man kan förbereda sig när värmeböljor väntas.
Det finns redan värmehanteringsplaner som kan användas, men de behöver få större genomslag.
Jenny Loftrup:
Får vi också fler infektioner när klimatet blir varmare? Är det så att bakterier och smittämnen trivs bättre?
Andreas Vilhelmsson:
Ja, det är just det som gör klimatförändringarna så komplexa. Man kan inte bara titta på ett fenomen i taget. Om det blir varmare får vi samtidigt torka, förändrade nederbördsmönster och varmare vatten.
När vattnet blir varmare ökar risken för att bakterier trivs och förökar sig. Här i Sverige har vi framför allt sett problem med vibriobakterier i bräckt vatten.
Jenny Loftrup:
Om vi tänker på Östersjön så har det rapporterats om fler infektioner med vibrio. Hänger det ihop med algblomning?
Andreas Vilhelmsson:
De drivs av samma grundläggande faktor, nämligen varmare vatten. För vibriobakterier brukar man säga att man bör vara extra försiktig när vattentemperaturen överstiger 20 grader.
Dessutom ska man helst inte bada med öppna sår.
Jenny Loftrup:
Och särskilt inte i bräckt vatten som Östersjön?
Andreas Vilhelmsson:
Precis. Det här är ett problem som sannolikt kommer att öka. Vi ser också andra vattenrelaterade hälsoproblem, som badklåda. Nyligen kom dessutom rapporter som tyder på att vatten- och livsmedelsburna sjukdomar är underrapporterade i Sverige.
När klimatet blir varmare behöver vi generellt vara mer uppmärksamma på både mat, dricksvatten och badvatten.
Jenny Loftrup:
Jag vill återkomma till algblomningarna. Varför ska man undvika att bada när det är algblomning?
Andreas Vilhelmsson:
Därför att vissa alger producerar gifter som kan påverka både människor och djur. Vilka effekter man får beror på vilken typ av alg det handlar om.
Algblomning är också ett tydligt tecken på att något inte står rätt till i vattnet. Om man ser kraftig algblomning är det klokt att låta bli att bada.
Vi har dessutom rekordvarma havstemperaturer, vilket ökar risken för problem framöver.

Jenny Loftrup:
Vi nordbor är vana vid att klä oss för kyla, regn och snö. Vad behöver vi tänka på när det blir riktigt varmt?
Andreas Vilhelmsson:
Det viktigaste är att förbereda sig. Drick innan du blir törstig och undvik om möjligt hård fysisk aktivitet under dygnets varmaste timmar. Du ska inte ut och springa till exempel.
Många människor måste arbeta utomhus oavsett väder, men om du har möjlighet att välja tidpunkt för träning eller andra ansträngande aktiviteter är det klokt att göra det när det är svalare.
Jenny Loftrup:
Vad händer egentligen i kroppen när man blir överhettad?
Andreas Vilhelmsson:
Kroppen försöker hålla sin kärntemperatur kring 37 grader. För att kyla sig själv börjar vi svettas och blodkärlen vidgas så att mer värme kan transporteras bort.
Men det fungerar bara upp till en viss gräns.
Om temperaturen och luftfuktigheten blir för höga kan kroppen inte göra sig av med överskottsvärmen tillräckligt effektivt. Då riskerar man först värmestress eller värmeutmattning. Man kan bli trött, yr, förvirrad och få svårt att koncentrera sig.
Om tillståndet förvärras kan det utvecklas till värmeslag, vilket är ett akut och livshotande tillstånd.
Jenny Loftrup:
Det kan alltså vara fara för livet?
Andreas Vilhelmsson:
Ja. Då måste kroppen kylas ned snabbt.
I delar av USA, exempelvis Phoenix, har man utvecklat mycket effektiva metoder för snabb nedkylning. Där använder man ibland särskilda säckar fyllda med isvatten för att snabbt få ner kroppstemperaturen hos personer som drabbats av allvarlig överhettning.
Liknande metoder har också börjat användas i Europa under de senaste årens extrema värmeböljor.
Jenny Loftrup:
Så det är kombinationen av värme och luftfuktighet som är avgörande?
Andreas Vilhelmsson:
Ja, och även andra faktorer som underlag, solinstrålning och vindförhållanden.
Kraftig svettning leder dessutom till att kroppen förlorar vätska och salter. Blodvolymen minskar och hjärtat måste arbeta hårdare. Det är därför värme har tydliga kopplingar till hjärt-kärlsjukdomar.
Särskilt utsatta är personer som redan har sjukdomar i hjärta, kärl, njurar eller lungsystem.
Vi ser också att extrem värme påverkar hjärnan. Koncentrationsförmågan försämras, omdömet kan påverkas och i svåra fall kan man drabbas av kramper eller medvetslöshet.
Vid riktigt höga kroppstemperaturer kan även celler och organ skadas, vilket i värsta fall leder till organsvikt.
Därför är det viktigt att värme tas på lika stort allvar som andra väderrelaterade risker.

Jenny Loftrup:
Borde vi ha mer luftkonditionering på äldreboenden och sjukhus?
Andreas Vilhelmsson:
Det är en komplicerad fråga. Luftkonditionering räddar liv, det råder det ingen tvekan om.
Samtidigt flyttar den värme från en plats till en annan. Om väldigt många använder AC samtidigt kan det bidra till att hela staden blir ännu varmare.
Jag ser det främst som en åtgärd för situationer där människor faktiskt riskerar att bli sjuka eller dö av värmen. Då är det ett viktigt verktyg. På längre sikt behöver vi också bygga samhällen som naturligt håller sig svalare.
Jenny Loftrup:
Hur påverkar översvämningar människors hälsa?
Andreas Vilhelmsson:
Det är ett problem som vi redan ser i Sverige. Kraftiga skyfall har blivit vanligare och infrastrukturen är inte alltid byggd för de vattenmängder vi nu får. När marken redan är torr kan den dessutom ha svårt att ta upp vattnet. Översvämningar kan påverka dricksvatten, avloppssystem och skapa miljöer där smittämnen sprids lättare. Stående vatten kan också gynna olika insekter och sjukdomsspridare.
Jenny Loftrup:
Har svenska städer anpassat sig?
Andreas Vilhelmsson:
På vissa håll, ja. Malmö är ett exempel där man arbetat aktivt med skyfallsplaner, gröna ytor och anläggningar som kan ta emot stora mängder vatten.
Mer grönska hjälper både mot värme och översvämningar.

Jenny Loftrup:
Nu kommer vi tillbaka till myggorna. Nilfebersmyggan beter sig annorlunda än våra vanliga svenska myggor. Hur då?
Andreas Vilhelmsson:
De söker aktivt upp människor på ett annat sätt. Samma sak ser vi hos vissa nya fästingarter.
De har helt enkelt ett annat beteende än de arter vi är vana vid. Det gör också att människor ofta reagerar på att något känns annorlunda.
Liknande mönster ser vi hos den asiatiska tigermyggan, som kan sprida sjukdomar som denguefeber och zikavirus.
Jenny Loftrup:
Vi har ännu inga rapporterade fall av West Nile-feber som smittats i Sverige. Men vad händer om sjukdomen etablerar sig här?
Andreas Vilhelmsson:
För de flesta människor blir infektionen relativt mild. Men hos äldre och andra riskgrupper kan sjukdomen bli allvarlig och bland annat leda till neurologiska komplikationer.
Vi har övervakningssystem som hjälper oss att upptäcka om viruset börjar etablera sig. Myndigheter följer utvecklingen noggrant och testar både myggor och fästingar.
Jenny Loftrup:
Är sjukvården redo för sjukdomar som dengue och zika?
Andreas Vilhelmsson:
Inte fullt ut. Om en patient nyligen har rest utomlands tänker man ofta på de här sjukdomarna. Men om någon som inte har rest får sådana symptom kan det vara svårare att upptäcka.
Det är en av anledningarna till att vi nu utbildar läkarstudenter i klimatmedicin och vektorburna sjukdomar
Jenny Loftrup:
Vad är den största hälsorisken när det gäller stora skogsbränder?
Andreas Vilhelmsson:
Den omedelbara risken är förstås själva branden. Men för de flesta människor är röken det största problemet.
Partiklarna i brandrök kan förvärra astma, hjärt-kärlsjukdomar och andra hälsoproblem.
Jenny Loftrup:
Hur långt kan röken spridas?
Andreas Vilhelmsson:
Mycket långt. Vi har sett i Nordamerika hur brandrök från Kanada påverkat luftkvaliteten i stora delar av USA.
Röken kan färdas tusentals kilometer och fortfarande orsaka hälsoproblem.
Jenny Loftrup:
Nu har Klimatanpassningsrådet kommit med en ny rapport. Vad är den viktigaste slutsatsen?
Andreas Vilhelmsson:
Att vi ännu inte är tillräckligt rustade. Vi vet vilka riskerna är och vi vet i stort sett vilka åtgärder som behövs.
Det positiva är att vi också kan lära av andra länder som redan har erfarenhet av de problem vi nu börjar möta.
Jenny Loftrup:
Avslutningsvis, vad är det som ger hopp?
Andreas Vilhelmsson:
Att vi faktiskt vet vad som behöver göras. Vi vet hur utsläppen kan minska. Vi vet hur städer kan planeras smartare. Vi vet hur sjukvården kan anpassas och hur vi kan skydda människor bättre.
Utmaningen ligger inte i att lösningarna saknas, utan i att genomföra dem.
Vi behöver både minska utsläppen och anpassa samhället till de förändringar som redan sker. Kunskapen finns. Tekniken finns. Möjligheterna finns.
Jenny Loftrup:
Så det hoppfulla är att lösningarna faktiskt finns?
Andreas Vilhelmsson:
Ja, precis. Frågan är om vi väljer att använda dem.
Jenny Loftrup:
Och det får bli de sista orden. Stort tack till Andreas Vilhelmsson, forskare i klimatmedicin och folkhälsa vid Lunds universitet, för att du kom hit idag.
Andreas Vilhelmsson:
Tack för att jag fick komma.
Jenny Loftrup:
Du har lyssnat på en podd från Vetenskap & hälsa. Vi släpper ett nytt avsnitt varannan torsdag. Du hittar podden där poddar finns och på vetenskaphalsa.se.
Jag heter Jenny Loftrup och vid ljudspakarna satt Patrik Jävert.
Tack för att du lyssnade.

---