Hela 84 000 patientfall ingår i registret för ändtarms- och tjocktarmscancer. Det ger stora möjligheter för forskning som kan förbättra behandlingen, menar Ingvar Syk.
Ingvar Syk är överläkare på Skånes universitetssjukhus och adjungerad professor vid Lunds universitet. Han är också ordförande för Svenska kolorektalcancerregistret och väl insatt i den forskning som detta kan användas till.
Mycket medicinsk forskning har formen av jämförande studier. En speciellt utvald försöksgrupp jämförs med en lika noggrant utvald kontrollgrupp, och patienterna får tydliga regler för medicinering, kost etcetera. Denna viktiga form av studie ger de vetenskapligt säkraste resultaten – men det är först genom registerforskningen man kan se om försökens resultat håller även i större skala.
Registren avspeglar verkligheten
– I våra register har vi ju alla patienter med ändtarms- och tjocktarmscancer – patienter med olika åldrar, olika livsstilar, olika utbildningsnivåer och så vidare. Registren avspeglar verkligheten på ett sätt som de noga kontrollerade försöken inte kan göra, menar Ingvar Syk.
Drygt 6 000 svenskar får varje år diagnosen tjock- eller ändtarmscancer, den vanligaste cancerdiagnosen efter bröst- och prostatacancer. Dödligheten har sjunkit på grund av förbättrad behandling, men fortfarande dör cirka 2 700 patienter i sjukdomen varje år.
SYMTOM
Blodbrist, förstoppning, diarré, blodig avföring och tydliga förändringar i tarmens funktion kan vara symtom på tarmcancer. Har man sådana besvär bör man kontakta vårdcentralen, där utredningen sedan sker snabbt enligt ett standardiserat förlopp.
Skräddarsydda behandlingar
Kolorektalcancerregistret har legat till grund för hela 160 vetenskapliga rapporter. De handlar om allt från socioekonomiska faktorers betydelse till avbildningsteknik och effekterna av strålning och ny kirurgisk teknik. Bland de mest uppmärksammade svenska studierna är strålstudierna, som kunnat visa att strålning före en operation av ändtarmscancer minskar återfallen kraftigt.
Andra studier har jämfört olika behandlingar av akuta fall – att operera direkt, göra en stomi eller sätta in en tarmutvidgande stent, och vad läkningskomplikationer betyder vid hopkopplade tarmar. Bland de pågående studierna är en som undersöker om strålbehandling, med eller utan cellgifter, kan krympa eller i vissa fall helt utplåna tumören. I så fall skulle patienten kunna slippa operation.
– Jag tror att framtiden kommer att innehålla stegvisa förbättringar som får dödligheten i sjukdomen att fortsätta sjunka. Behandlingarna kommer också att bli mer skräddarsydda dels efter tumörens egenskaper, dels efter kroppens immunologiska försvar. Målet är ju inte bara att bli av med cancern, utan att behandlingen ska ge så få negativa följder som möjligt för patienten, säger Ingvar Syk.
SCREENING
Region Stockholm och Region Gotland har allmän screening för vissa åldersgrupper, och i Region Skåne ska en screening införas 2020. Målet är att hitta sjukdomen på ett tidigt stadium, när den är lättare att bota.
Text: INGELA BJÖRCK
