Vetenskap och hälsa

Populärvetenskapligt om medicinsk forskning i Skåne

Obehandlad borrelia kan sprida sig till nervsystemet

⚠️ Den här artikeln är mer än 5 år gammal. Nya forskningsrön kan ha tillkommit.
fästing
Foto: Colourbox

Ungefär en sjättedel av alla som insjuknar med borreliainfektion i Sverige har en påverkan på nervsystemet, så kallad neuroborrelios. Det är vanligare hos barn än hos vuxna.

Vanliga tecken på neuroborrelios är förutom trötthet, huvudvärk, illamående m.m. också en tillfällig ansiktsförlamning och smärtutstrålning.

Neuroborrelios är vår vanligaste hjärnhinneinflammation orsakad av bakterier. Det finns effektiva antibiotikum för behandling av neuroborrelios.

– På barn med ansiktsförlamning under fästingsäsongen har mer än hälften av barnen neuroborrelios, säger Katharina Ornstein som i sitt arbete som infektionsläkare möter patienter med bland annat borreliainfektion.


Hjärnhinnorna är det yttre skiktet i hjärnan och runt ryggmärgen. När borreliabakterierna får fäste på hjärnhinnorna, blir det inflammerat och svullet och man kan till exempel få ansiktsförlamning, andra motoriska störningar eller lokal smärta någonstans i kroppen. Infektionen ger olika symptom beroende på vilka nervbanor som störs av bakterien.

– En inflammation runt spinalnerverna kan kännas som smärta i hjärtat, som gallstenssmärta osv. Patienten får extremt ont, ofta på nätterna. Det är svullnaden runt nerven i nervskidorna som gör att det går ut smärtsignaler i kroppen, precis som vid bältros, förklarar Katharina Ornstein.

Att ställa diagnos vid misstänkt borrelia

– När jag i mitt arbete som infektionsläkare möter en patient med symtom som skulle kunna tyda på borreliainfektion börjar vi alltid med att försöka nysta i det tillsammans, berättar Katharina Ornstein. Hur stor är risken för att det skulle kunna vara borrelia? Har du blivit fästingexponerad? Har du hund eller katt? Har du haft något hudutslag? En del kommer då ihåg att de ju faktiskt hade det, men att det bleknade bort och att de inte hade ont av det då. Det är viktigt att alltid vara uppmärksam på att hudutslag faktiskt kan bero på borrelia.

Ringformat hudutslag vid borrelia
Ringformat hudutslag vid borrelia. Foto: Katharina Ornstein

– Vidare undersöker jag de olika kliniska tecknen hos min patient, och om det finns antikroppar i blodet. Misstänker jag någon form av påverkan på nervsystemet tittar jag även på om det finns borreliabakterier i spinalvätskan.

– Visar det sig att symptomen beror på en borreliainfektion vill vi snabbt sätta in antibiotika för att få bukt med bakterierna. Desto tidigare upptäckt och behandling, desto snabbare tillfrisknande.

Analysmetoder för att hitta spår efter borreliabakterier

De analysmetoder som framför allt används idag för att spåra borreliabakterier är antikroppar i blodet och så kallad Borrelia-PCR. (Läs mer om Borrelia-PCR i artikeln ”Modern teknik spårar borrelia”).

Katharina Ornstein
Katharina Ornstein. Foto: Roger Lundholm

Antikroppar i blodet är en indirekt metod som bara visar om vårt immunförsvar någon gång har reagerat mot borreliabakterier, medan Borrelia-PCR är en metod som kan hitta spår av DNA som borreliabakterierna har lämnat efter sig.

– Om borrelia har fått fäste i nervsystemet kan det vara så att man tidigt i förloppet inte hittar borreliaantikroppar i blodet, berättar Katharina Ornstein. Vi tror att borreliabakterierna gärna vill hålla till där vi inte har så mycket immunologisk aktivitet, som exempelvis i nervskidorna runt våra nervceller. Därifrån kan de sen vandra vidare in i spinalkanalen och hjärnhinnorna via nerverna. Från hudborrelios till neuroborrelios kan ta från några veckor till månader.

Borrelia-PCR i det tidiga skedet av infektionen

Borrelia-PCR används framför allt för att ställa diagnos vid oklara led- och hudbesvär. Om man misstänker neuroborrelios används metoden för analys av spinalvätskan (ryggmärgsvätskan) främst i det tidiga skedet av infektionen, särskilt om det är barn som drabbats av diffusa symptom från nervsystemet.

Katharina Ornstein beskriver det som att det finns ett kort fönster när man kan hitta borreliabakterierna i spinalvätskan.

– Vi har sett att om patienterna har haft neurologiska symptom i mer än några veckor kan vi inte längre hitta borreliabakterier i själva spinalvätskan. Det beror förmodligen på att det är färre bakterier som finns där, och under en kortare tid. När väl bakterierna fått fäste på hjärnhinnorna är de svårare att hitta i spinalvätskan. Däremot brukar man efter två månader alltid hitta antikroppar mot borrelia både i blodet och i spinalvätskan. Då brukar vi också kunna hitta vita blodkroppar i spinalvätskan som ett tecken på en inflammation, och vi kan också se ett proteinläckage som visar på att blod-hjärnbarriären har störts av infektionen.

– Det finns effektiva antibiotikum för behandling av neuroborrelios, både i tablettform för vuxna och i injektionsform för de mindre barnen, säger Katharina Ornstein avslutningsvis.

Läs mer om hur man minskar risken att smittas av borrelia i artikeln ”Vårdcentraler i östra Skåne undersöker fästingar” och om den översyn av behandlingsriktlinjer vid borreliainfektion som har gjorts under 2013 i artikeln ”Granskning av studier om behandling vid borrelia”.

Text: NINA NORDH


Mer om fästingburna sjukdomar och andra parasiter

  1. Fästingburna sjukdomen babesios ökar

Babesia är en fästingburen blodparasit som orsakar sjukdomen babesios hos både människor och djur. Genom fästingens saliv tar sig parasiterna in i de röda blodkropparna där de förökar sig. En frisk person får oftast som mest influensaliknande symptom, men för en person som saknar mjälte eller har ett nedsatt immunförsvar kan sjukdomen orsaka organsvikt.

  1. Tropisk parasitsjukdom ökar i Sverige

Antalet sjukdomsfall orsakade av Leishmania, en parasit som smittar genom bett av sandmyggor som huvudsakligen finns i tropiska och subtropiska områden och i länder kring Medelhavet, har ökat i Sverige. Den allvarligaste formen leder obehandlad oftast till döden.

Läs mer om:

TEMA: Borrelia

fästing

Under hösten 2013 har SMI och SBU gått igenom forskningen kring metoder för diagnostik respektive längre antibiotikabehandling av borrelia.

I samband med det har vi på vetenskaphalsa.se intervjuat två forskare vid Region Skåne och Lunds universitet. Läs mer om ämnet i fyra artiklar:

Granskning av studier om behandling vid borrelia

Vårdcentraler i östra Skåne undersöker fästingar

Modern teknik spårar borrelia

Obehandlad borrelia kan sprida sig till nervsystemet

FAKTA – Borrelia

Borrelia är en bakterieinfektion som sprids via fästingar. Oftast ger den bara ett ringformat eller ovalt hudutslag, och med antibiotikabehandling blir de allra flesta snabbt friska. I vissa fall kan bakterien sprida sig till lederna och nervsystemet.

Mellan 5 000–10 000 personer får diagnosen borreliainfektion i Sverige varje år. Södra och östra delarna av landet är högriskområden. Risken att smittas i södra Sverige beräknas till cirka 1 per 150 fästingbett.

Minska risken för smitta genom att klä dig i långbyxor, långärmad tröja och stövlar när du vistas i fästingrika områden. Genom att ta bort fästingar direkt minskar du också risken att bli smittad av borrelia betydligt.

Källa: 1177.se och SBU

Läs mer om borrelia på 1177.se

Smittskyddsinstitutet om borrelia

Filmen om ”Borrelia en fästingburen infektion”

Läkemedelsverket om behandling av borreliainfektion

Se Mitt i naturen på SVT Play om fästingburna sjukdomar. Visas till 18 januari 2014

FAKTA – Fästingburna sjukdomar

De vanligaste infektionerna som sprids till människa via fästingar är borrelia och TBE. För TBE, som är ett virus, finns ett vaccin som kan tas i förebyggande syfte. Det rekommenderas i första hand till de som vistas i riskområden. Har man fått TBE fungerar inte antibiotika eftersom det är ett virus.

När det gäller de bakterieinfektioner som sprids genom fästingar finns ännu inga vaccin framtagna för människor. Får man en infektion av borreliabakterier kan den behandlas med antibiotika.

Det finns också vissa andra fästingburna bakterier som framför allt ger sjukdomssymptom hos djur.

Källa: 1177.se

Att ta bort en fästing

Se hur du bäst tar bort en fästing i denna korta filmsekvens

När du drar ut fästingen med en pincett eller liknande, kan ett tips vara att när du mycket sakta drar ut fästingen rakt ut ur huden kan du ibland behöva vänta uppemot några minuter innan fästingen till slut släpper taget.

FAKTARUTA – Fästingens livscykel

Fästingens livscykel

Fästingen genomgår ett antal olika utvecklingssteg – från larv, till nymf och slutligen vuxen. För att kunna gå vidare till nästa stadium i utvecklingen behöver fästingen ett mål blod.
Den vuxna fästinghonan behöver få sig ett mål blod innan hon parar sig och kan lägga uppemot 3000 ägg.

Från äggen kläcks larverna som efter en första blodmåltid från ett värddjur blir så kallade nymfer. Det är fästingens andra stadium och då har den växt till ca 1 mm storlek.

När nymfen fått i sig en blodmåltid ömsar den skal och övergår till det vuxna stadiet, som är fästingens sista aktiva stadium. Nu har den ett hårt skal som skyddar ryggen och den är 2 till 4 mm lång.

Blodvärd för fästingen varierar. Ofta är det husdjur som hund, katt och kanin, samt olika vilda djur som gnagare och rådjur. För fästinglarver är många gånger gnagare värddjur, medan de vuxna fästingarna trivs bättre på till exempel rådjur.

– Det är ofta är gnagare som är reservoar för borrelia här i Skåne, berättar Katharina Ornstein. Det vi också har sett i våra studier är att vi oftast blir smittade av nymferna.

Läs mer på STING-studiens hemsida 

RELATERAT MATERIAL

Vetenskaplig information

Behandlingstid vid borrelia, rapport från SBU 6 december 2013

Metoder för diagnostik av borrelia, rapport från SMI 9 oktober 2013

STING-studien

EGSBOR. European Union Concerted Action on Lyme borreliosis. Prevention and control (2011)

Läkemedelsbehandling av borreliainfektion – bakgrundsdokumentation från Läkemedelsverket 2009

Klinisk mikrobiologi, Labmedicin inom Region Skåne

Några vetenskapliga publikationer om borrelia från Katharina Ornstein:

Lyme borreliosis: Clinical case definitions for diagnosis and management in Europe (2010)

LYME BORRELIOSIS Detection and identification of the infecting genotype (avhandling 2002)

Lyssna på våra poddar om forskning

Lyssna och prenumerera här!