Skåne var tidigt ute med att testa ett nytt arbetssätt för att underlätta för de mest sjuka äldre att få en tryggare och bättre vård. Nu har en kostnads-nyttoanalys gjorts som visar att arbetssättet inte är dyrare än den konventionella vården och att det dessutom leder till en avlastning för de anhöriga.
I en nyligen publicerad studie i den vetenskapliga tidskriften Health Economics Review har forskare från Lunds universitet undersökt effekter och kostnader av en arbetsmodell för vården av sköra äldre som brukar kallas case management. Arbetssättet har i Skåne kallats Närsjuksköterska, men kan även gå under andra namn, exempelvis äldrelotsar.
Magnus Sandberg är sjuksköterska och forskare vid Institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet. Foto: Nina Nordh
En lots genom en förvirrande vårdorganisation
Magnus Sandberg är sjuksköterska och forskare vid Institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet. Han disputerade 2013 med en avhandling kring case management och såg då hur arbetssättet gav de äldre en större trygghet i en vårdorganisation som kan te sig förvirrande även för någon som är helt pigg och frisk. Antalet läkarbesök i öppenvården och andelen besök till akutmottagningen som inte ledde till inläggning var lägre i gruppen som fått besök av case managers. Dessutom minskade behovet av hjälp från anhöriga.
– Arbetssättet med case management kan ge en större kontinuitet i vården och de äldre en ökad trygghet eftersom de känner att de alltid kan kontakta någon som känner till deras situation. De fick ett hembesök av en sjuksköterska och en fysioterapeut ungefär en gång i månaden och däremellan kunde de alltid ringa.
Pilotprojekt vid Tåbelunds vårdcentral i Eslöv
Flera doktorander har varit involverade i projektet som genomfördes vid Tåbelunds vårdcentral i Eslöv. Under ett år fick cirka 150 äldre möjlighet att delta i projektet. Hälften lottades till arbetsmodellen med case management. Alla hade haft återkommande sjukbesök och räknades till gruppen sköra äldre. Medelåldern var strax över 81 år och de hade i snitt 11 hälsobesvär.
– Jag kom med i det här projektet redan 2008 och kände tidigt att det var viktigt att även göra en ekonomisk utvärdering, säger Magnus Sandberg. Det är lätt hänt att man tar fram nya och bättre arbetssätt, men när sedan frågan kommer om vad det kostar har man inget svar och så faller allt på det.
Kostnaderna ökade inte
I den utvärdering som nu gjorts av pilotstudien vid Tåbelunds vårdcentral visade det sig att det varken blev dyrare eller billigare med det nya arbetssättet med case management.
– Däremot såg vi en tydlig minskning av användandet av anhörigvård och märkte att case managern hittade och uppmärksammade hittills oupptäckta problem, berättar Magnus Sandberg. Vi var lite förvånade över att vi inte kunde se någon ökning i den självuppskattade livskvaliteten, men vi tror att ett år egentligen var lite för kort tid för att det skulle kunna visa sig.
Vågar inte satsa
Magnus Sandberg menar också att kostnaderna för en samordnande sjuksköterska eller fysioterapeut (sjukgymnast) är förhållandevis små, framför allt i förhållande till inläggning inom slutenvården. Kan det undvikas är mycket vunnet, särskilt med tanke på att besöken har upplevts som mycket positiva för de äldre.
– Samtidigt är det få som riktigt har vågat satsa på att införa case management inom äldrevården ännu. Det tar lite för lång tid att se effekter och det är ju inte heller säkert att det är i din egen organisation som vinsterna uppstår.
Nu söker forskarna ytterligare medel för en implementeringsstudie, där de vill se vilka problem och möjligheter det finns med att införa case managers inom den befintliga sjukvårdsorganisationen.
Text: NINA NORDH
Foto: Colourbox
