Vetenskap och hälsa

Populärvetenskapligt om medicinsk forskning i Skåne

Kommunicerande celler reglerar diabetes

⚠️ Den här artikeln är mer än 5 år gammal. Nya forskningsrön kan ha tillkommit.
person_med_diabetes
Foto: Colourbox

Mitt forskningsfält är organspecifika autoimmuna sjukdomar (OAS). Det är kroniska inflammatoriska sjukdomar som utvecklas när vita blodkroppar angriper kroppens organ och de egna cellerna.

Hos friska människor är immunsystemet utrustat med olika reglerande mekanismer som bidrar till immunologisk tolerans, dvs. igenkänning av kroppens egna beståndsdelar. Den autoimmuna processen som resulterar i sjukdom uppstår genom att dessa reglerande mekanismer inte längre fungerar normalt.

Insulinberoende s.k. typ 1-diabetes är den vanligaste kroniska organspecifika autoimmuna sjukdomen hos barn. De insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln förstörs i en kronisk autoimmun reaktion utvecklad långt innan diagnosen diabetes kan ställas.

Sjukdomen kräver livslång insulinbehandling och kan ge allvarliga komplikationer i framtiden. För närvarande är fler än 20 000 barn och ungdomar i Sverige beroende av dagliga insulininjektioner för att överleva. Sverige och Finland är de mest drabbade länderna i världen.

Min forskning har bidragit till upptäckten av flera defekter på cellulär nivå som har visat sig vara inblandade i utvecklingen av diabetes. Min forskningsgrupps övergripande mål är att i nära samarbete med vården identifiera nya immunologiska strategier för att förebygga och bota dessa sjukdomar.

Genom att använda både experimentella modeller och patienter i forskningen vill vi förstå såväl de cellulära och genetiska mekanismerna som de miljöfaktorer som påverkar utvecklingen av diabetes. Vårt främsta fokus är att studera vissa vita blodkroppar, de autoreaktiva T-cellerna, hur de är immunreglerade och deras reaktion på inflammerade och stressade betaceller.

Dessutom vill vi kartlägga hur varningssignalerna från skadad eller virusinfekterad vävnad kommuniceras till immunsystemet och hur immuncellerna i den komplexa autoimmuna mekanismen kommunicerar med varandra.

Text: CORRADO CILIO

Från broschyren ”Professorsinstallation 11 oktober 2013″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet.

Läs mer om:

Kategorier:

Corrado Cilio

Corrado Cilio, professor i pediatrik med inriktning mot diabetes (Foto: Kennet Ruona)

Jag föddes 1964 i Rom, där jag också växte upp. Intresset för medicin och hälsa började tidigt – alla i min familj var läkare. 1984 började jag min utbildning, avlade läkarexamen 1991 och fick specialistkompetens i pediatrik 1995. Min passion för forskning väcktes under ett utbytesår vid Umeå universitet. Efter specialistexamen återvände jag till Umeå och disputerade 1999 i immunbiologi. Därefter rekryterades jag till Lunds universitet inom ett stort regionalt projekt om barndiabetes. 2002 skapade jag min egen forskargrupp och parallellt fick jag anställning som barnläkare vid Malmö universitetssjukhus. 2006 fick jag specialistkompetens inom barnallergologi och befordrades till överläkare. Jag blev docent 2007 och är professor i pediatrik vid Lunds universitet sedan 2012.

Ur broschyren ”Professorsinstallation 11 oktober 2013″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet.

Broschyren som pdf

Professorsinstallation 11 oktober 2013

Lyssna på våra poddar om forskning

Lyssna och prenumerera här!