Många patienter med akut bröstsmärta blir inlagda på vårdavdelning – trots att bara en bråkdel av dem behöver akut, högspecialiserad hjärtsjukvård. Forskaren och akutläkaren Tsvetelina Nilsson har i sitt avhandlingsarbete undersökt hur dessa patienter – på ett säkert sätt – snabbare kan bedömas. I snitt kan nästan hälften av de som söker för akut bröstsmärta tryggt skickas hem – redan efter någon timme.

I dag tar det tid att med säkerhet utesluta att en patient som kommer till akutmottagningen med svår bröstsmärta verkligen har akuta hjärtbesvär – antingen hjärtinfarkt eller en hotande sådan, så kallad instabil angina. Bara ungefär en av tio patienter med sådan akut bröstsmärta har en hjärtinfarkt. Av de patienter som blir inlagda, har tre av fyra inga akuta, allvarliga hjärtbesvär.

– Det här belastar sjukvården och ger patienterna sämre vårdkvalitet. Därför vill vi skapa ett verktyg som hjälper oss att snabbt och säkert identifiera de patienter som verkligen har en hjärtinfarkt, så att de som är hjärtfriska snabbt och tryggt kan skickas hem från akuten, säger Tsvetelina Nilsson, som nyligen disputerade i ämnet akutsjukvård.

I avhandlingsarbetet har hon kunnat slå hål på föreställningen om att ett EKG (elektrokardiogram) bäst tas under pågående smärta i bröstet. Ett sådant verkar inte vara bättre på att påvisa hjärtinfarkt än ett EKG som tas när smärtan redan klingat av, visar studien som baseras på 1132 patienter som inkommit till akutmottagningen vid Skånes universitetssjukhus i Lund med bröstsmärta.

– Lite förvånande var att de patienter som hade pågående smärta när EKG togs visade sig vara yngre och friskare än genomsnittspatienten. Deras smärta var ofta ofarlig, till exempel muskulär, utan att akutvård krävdes, säger Tsvetelina Nilsson.

Två risk scores-modeller jämfördes

I nästa studie undersöktes drygt 900 ur samma patientgrupp. Två olika så kallade risk scores-modeller kombinerades med att ta troponinvärden direkt vid ankomst, sedan en timme senare. Proteinet troponin berättar om eventuella skador på hjärtmuskeln, och blodprovet tas enkelt i armvecket. Risk scores är frågor om symtom och tidigare sjukdomar som hjälper läkaren att göra en standardiserad bedömning. De två modeller som användes och jämfördes i studien är välkända och internationellt etablerade inom akut hjärtsjukvård.

– Våra resultat visar att denna modell med en kombination av risk scores och troponinprov är bra för att diagnostisera hjärtinfarkter, och gör att nästan hälften av patienterna med bröstsmärta tryggt kan skickas hem efter drygt en timme på akuten.

Bättre självförtroende i en bedömningssituation

Efter en timme ”i teorin”, förtydligar Tsvetelina Nilsson – efter att ha jobbat med akut sjukvård i tio år, vet hon att många faktorer kan bromsa upp patientflödet. Inte minst när många patienter samtidigt kommer till akuten. Men modellen har efter de positiva resultaten sjösatts på akuten i Lund.

– Det känns skönt att vi kunnat visa på detta, för det kan ge bättre självförtroende i en bedömningssituation. Även erfarna läkare kan tycka detta är tufft, säger Tsvetelina Nilsson.

I de sista studierna låg fokus på att ringa in vilka patienter som verkligen behöver läggas in akut, med behov av avancerad medicinsk utrustning för hjärtsjukvård. I Sverige läggs dessa patienter in på HIA, hjärtintensivavdelningen, men i andra länder läggs de även in på invensivvårdavdelningen (IVA), som kostar ännu mer.

Endast 6 av 100 patienter får komplikationer

HIA i Lund har 16 platser. När alla platser är upptagna, kan hjärtpatienten bli kvar på akuten i många timmar, vilket inte är önskvärt för någon. Lundaforskarna ville se vilka patienter som tryggt kan tas vidare till vanlig vårdavdelning, utan intensivvård. För att få svar undersökte de vilka patienter som faktiskt får komplikationer, vilka komplikationer i så fall, och hur det skulle vara möjligt att säga vilka patienter som har hög risk för allvarliga komplikationer.

Patientunderlaget var stort: 26 500 personer som sökt sig till någon av fem olika akutmottagningar i Skåne 2017-2018. Av dem visade sig 2463 ha en faktisk eller hotande hjärtinfarkt. Endast 151 av de 2463 patienterna hade i slutänden behövt avancerad, intensiv sjukvård inom trettio dagar.

– Så bara 6 av 100 får sådana komplikationer att de behöver avancerad vård. Det tyder på att vi kan prioritera betydligt bättre, säger Tsvetelina Nilsson.

Ny risk scores-modell tas fram

Hon kommer framöver att jobba vidare med resultaten från avhandlingens senaste studie, där hon granskade information i över 2 000 journaler från patienter som fått eller varit akut hotade av hjärtinfarkt. Utifrån dess information om bland annat blodtryck, hjärtfrekvens, syreupptagning, EKG och blodprovsresultat ska en ny risk scores-modell tas fram. Även här ser resultaten lovande ut, och visar en större träffsäkerhet än de sex andra risk scores-modeller de jämfört med. Den nya risk scoren kommer troligen i höst, och sedan görs en valideringsstudie utifrån en ny grupp patienter för att se att modellen verkligen funkar.

– Sedan är planen att göra en randomiserad studie för att se om och vilka patienter som kan läggas in på mindre vårdintensiva avdelningar. Målet är att spara både tid och pengar, och att frigöra platser på hjärtintensiven till dem som verkligen behöver dem, säger Tsvetelina Nilsson.

Hennes huvudhandledare Ulf Ekelund, professor i akutsjukvård vid Lunds universitet, sammanfattar:

– Detta är angelägen forskning. En av de största utmaningarna i dagens sjukvård är bristen på sängplatser på sjukhusen, både allmänna och intensivvårdsplatser. Vi kan vinna väldigt mycket genom att med nya metoder på akutmottagningen lägga in färre patienter ”i onödan” och fler på rätt vårdnivå.

Länk till avhandling: Chest pain in the emergency department – risk assessment, diagnostics, and outcomes, Lunds universitet 2025

 

Text: ERIKA SVANTESSON

Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Lunds universitet