På kroppens yta pågår ett ständigt samspel mellan celler, immunsystem och hudens mikrobiota. Vi märker det inte – förrän balansen rubbas. Och då visar det sig att hudens allra yttersta skikt spelar en avgörande roll för hela kroppens välbefinnande.
Huden är tunn. Dess yttersta lager, hornlagret, är bara några hundradels millimeter tjockt – men spelar en avgörande roll för att skydda kroppen mot omvärlden. Den här lilla barriären är allt annat än passiv. De yttersta cellerna är biologiskt aktiva och delaktiga i immunförsvaret. En viktig del av detta försvar utgörs av hudens mikrobiota – bakterier, svampar och andra mikroorganismer – som finns över hela hudytan. Men mikrobiotan är inte passiv.
– Huden bildar naturliga ämnen, antimikrobiella peptider, som skyddar mot skadliga mikroorganismer. Den är en viktig del av vårt första försvar mot bakterier, virus och svampar, säger Andreas Sonesson, forskare vid Lunds universitet och hudläkare vid Skånes universitetssjukhus.
Kamp om utrymme
I en normal och frisk hud har man en diversitet, en mångfald av olika bakterier där de godartade överväger. Men det är en ständig kamp om utrymme och näringsämnen.
– Så länge vi har en intakt hudbarriär och goda förutsättningar för de godartade bakterierna kommer de att skydda oss mot de mer skadliga.
En frisk hud är rätt motståndskraftig i sig själv. Den anpassar sig till värme, kyla och andra påfrestningar. Problem uppstår när barriären skadas – av sjukdom, kemikalier eller uttorkning.
Balansen mellan mikroorganismerna är avgörande – men också känslig. Vissa bakterier kan hämma andra genom att producera ämnen som begränsar deras tillväxt. När hudbarriären skadas kan sjukdomsframkallande bakterier få ett övertag och bättre förutsättningar att fästa.
– De kan då tränga djupare ner i huden och få mer näringsämnen. Då ökar mängden bakterier, och mer sjukdomsframkallande arter tar över, säger Andreas Sonesson.
Kan trigga inflammation
Samtidigt kan mikroorganismer påverka immunförsvaret.
– Det finns bakterier som kan trigga inflammation i huden, särskilt om barriären redan är skadad. De är kanske inte orsaken till sjukdomen, men de kan förstärka inflammationen.
Forskarna försöker nu förstå dessa samband bättre.
– I vår forskargrupp tittar vi bland annat på hur mikrobiotan förändras vid olika grad av eksem, och om man kan använda bakterierna som en markör för hur skadad hudbarriären är och hur aktiv inflammationen är.
En av de sjukdomar där sambandet mellan hudbarriär och mikrobiom är tydlig är atopiskt eksem. Det är en kronisk inflammatorisk sjukdom som drabbar upp till 20 procent av alla barn, och många även i vuxen ålder.
Försämrat skydd
Vid atopiskt eksem är hudens skydd försämrat, delvis på grund av ärftliga faktorer. Det gör att barriären fungerar sämre.
– Det man ser i eksemhuden är att det blir en ganska ensartad mikrobiell flora. Ofta dominerar Staphylococcus aureus, och de andra, mer godartade bakterierna trycks undan. Om huden går sönder, kommer den skadade barriären gynna bakterierna, som i sin tur då förvärrar skadan.
Staphylococcus aureus kan genom att utsöndra ämnen som kan bryta ner hudbarriären ytterligare och bidra till inflammationen. Den kan också bilda en så kallad biofilm, som är som en klibbig ”stad” där bakterier bor tillsammans och bygger en skyddande mur runt sig, så att de inte lika lätt dör av till exempel antibiotika eller kroppens immunförsvar.
Ett kanske oväntat forskningsområde handlar om behandlingar som har använts länge, utan att man fullt ut förstått varför de fungerar. Bad med kaliumpermanganat, ett bakteriedödande medel, har använts i många år för olika vätskande, infekterade eller starkt kliande hudsjukdomar, som atopiskt eksem.
– Vi har visat att dessa bad kan avdöda sjukdomsframkallande bakterier som finns i huden vid atopiskt eksem, säger Andreas Sonesson.
Klorbad effektiv mot bakterier i biofilm
Liknande resultat finns för klorbad, som används internationellt.
– De kan ha effekt mot biofilmsproducerande bakterier, som annars är svåra att behandla.
Men behandlingarna påverkar mer än bara genom att avdöda bakterierna, de kan troligen på flera sätt bidra till att hudbarriären återhämtar sig och att inflammationen minskar.
– Bland det viktigaste vid atopiskt eksem är att återställa hudbarriären, för då kan inte bakterierna fästa på samma sätt.
När huden återhämtar sig får man en mer normal hudflora igen.
– Vi har sett att om man har ett välkontrollerat eksem under längre tid så har man mindre mängd Staphylococcus aureus. Det blir tydligt att det finns ett samband mellan hudens tillstånd och bakterierna som finns där, säger Andreas Sonesson.
Text: TOVE SMEDS
