Vetenskap & Hälsa

Vetenskap & hälsa

Ombyggda virus ger hopp om bot av Gauchers sjukdom

2015-10-22

Gauchers sjukdom typ 1 är en ärftlig blodsjukdom, som leder till störd organfunktion i hela kroppen. I studier gjorda på möss har man kunnat visa att sjukdomen kan botas med hjälp av genterapi. Nästa steg blir att visa om det fungerar även i människor.

Sedan början av 90-talet har genterapi använts som en form av behandling för patienter med ärftliga blodsjukdomar. Genom att genetiskt korrigera patientens egna blodstamceller och sedan transplantera tillbaka dessa, får man friska stamceller som kontinuerligt bildar friska celler som ett botemedel mot sjukdomen. Till skillnad från benmärgstransplantation har metoden med genkorrigering många fördelar.

–  Vid en benmärgstransplantation tar man blodstamceller från en frisk donator och transplanterar till patienten. Som regel krävs någon typ av förbehandling av patienten där det sjuka blodsystemet slås ut genom strålning eller cytostatika, i syfte att ge ”plats” för de nya friska stamcellerna, förklarar Maria Dahl, doktorand på Institutionen för laboratoriemedicin.

Även om denna typ av stamcellstransplantationer i många fall är det enda alternativet för att kunna bota en allvarlig blodsjukdom, finns det många komplikationer kring behandlingen. Donatorn och patienten måste vara så kallat immunkompatibla för att det inte ska uppstå livsfarliga komplikationer för patienten på grund av avstötning.

Sjukdomen kräver livslång behandling

Gauchers sjukdom typ 1, är en ärftlig blodsjukdom som ingår i gruppen upplagringssjukdomar och leder till onormal ansamling av en viss typ av fettsyra i kroppen, vilket ger en störd organfunktion. I arvsmassan hos patienter med Gauchers sjukdom finns mutationer i en gen som gör att ett enzym inte kan bildas normalt. Enzymet behövs för att bryta ner denna typ av fettsyra som förekommer i cellmembran. När enzymet inte fungerar ansamlas dessa fettsyror vilket stör den normala funktionen hos blodceller och kroppens organ. Patienterna drabbas av en rad olika symtom – förstorad mjälte och lever, rubbad blodcellsproduktion, benfrakturer, lungbesvär och i mer sällsynta fall även hjärnskador. Tillståndet kräver livslång behandling med intravenös enzymterapi 1-2 gånger i månaden vilket innebär ständiga sjukhusbesök och behandlingskostnader på runt 2 miljoner per år/patient.

– I studier på möss, har vi visat att den vanligaste varianten av sjukdomen kan botas med hjälp av genterapi. Efter transplantation av stamceller som genetiskt korrigerats genom lentivirala vektorer, har symtomen på sjukdomen försvunnit helt. De lentivirala vektorerna är baserade på ett virus som är ombyggt så att det inte längre orsakar sjukdom, utan istället tar sig in i arvsmassan och ”klistrar in” en korrekt kopia av den gen som inte fungerar. Cellerna kan därefter producera normalt enzym, berättar Maria Dahl.

Säkra virus används som verktyg vid genkorrigering

Lentivirala vektorer används också i samband med genterapi för andra blodsjukdomar.

–  Vår forskning är först med att använda denna typ av genterapi med lentivirala vektorer för Gauchers sjukdom, och visar också att denna typ av genterapi är säker att använda. Tidiga varianter av virala vektorer har gett följdsjukdomar i form av bland annat leukemi, avslutar Maria Dahl.

Forskningsresultaten lägger en grund för att kunna ta nästa steg i att utveckla ett kliniskt applicerbart genterapiprotokoll för patienter med Gauchers sjukdom.

Text: ÅSA HANSDOTTER