Vid årsskiftet firar Skåne två år som en region med SMS-livräddning. Närmare 24 000 skåningar har anmält sig villiga att rycka ut när mobilen larmar om hjärtstopp i närheten. Lundaforskare tittar nu närmare på förloppet vid hjärtstopp utanför sjukhus: Hur ser förutsättningarna ut för de utryckande civilpersonerna? Och hur går det för de personer som överlever?
– Vi i Skåne har en mycket robust HLR-organisation om man jämför med andra regioner, säger Skånes HLR-samordnare Cecilia Andréll.
Hon förklarar: 18 av regionens olika förvaltningar har en aktiv samordning av hjärt-lungräddning (HLR). Huvudinstruktörer håller koll på behovet av, och utbildar, lokala HLR-instruktörer. De följer även upp hjärtstoppshändelser och är Svenska HLR-rådets förlängda, lokala arm. Allt detta koordineras av Cecilia Andréll.
Hjärtstopp kräver omedelbart agerande
I januari 2024 infördes systemet Sms-livräddare i Skåne. Sedan dess har över 23 800 civila personer registrerat sig som villiga att rycka ut när larmet går om ett hjärtstopp i närheten. 30 personer får SMS-larmet – de 30 som befinner sig närmast den nödställde, inom en radie på tio kilometer. Av de som får larmet, brukar i snitt fem personer svara ja på larmförfrågan.
– Hjärtstopp är ett tidskritiskt tillstånd som kräver att någon omedelbart agerar. Den som först kommer fram till personen med hjärtstopp påbörjar HLR. Om hjärtstartare finns tillgänglig, kopplas denna upp så fort som möjligt, säger Cecilia Andréll, som även är verksam vid Lunds universitets forskargrupp Centrum för hjärtstopp.
Så funkar SMS-livräddning i Skåne
Den som vill engagera sig som sms-livräddare laddar ner en app till sin telefon. När appen är installerad så rekommenderas att kontrollera att inställningar är ok (gröna bockar). Kör sedan ett testlarm, så du vet hur signalen låter och hur ett larm ser ut på skärmen. Det räcker att ha en grundutbildning i vuxen-HLR, en sådan som många arbetsgivare erbjuder sina anställda, och man måste vara minst 18 år.
Det finns även regionspecifik information att läsa på Sms-livräddare i Skåne – 1177.
Det går oftast inte att veta hur det går för den personen man varit med om att försöka rädda. I så fall krävs att personen överlever och själv ber om kontaktuppgifter till livräddaren.
SMS-livräddarna ska aldrig ersätta ambulanspersonal. När ambulansen kommer tar personalen där över. Men det handlar om att vinna avgörande minuter.
Källa: Cecilia Andréll, Lunds universitet/Region Skåne
Alla som registrerar sig och laddar ner appen Sms-livräddare ska ha genomgått HLR-utbildning, och ha den i färskt minne. Inför att satsningen skulle sjösättas, gjorde Cecilia Andréll och forskarkollegor en datainsamling för att ringa in vilka de cirka 11 000 var som deltog från start. Ungefär 40 procent av dem utgörs av vårdpersonal, visar svaren från webbenkäterna. Runt tio procent har något blåljusyrke. Resten är en stor mix av olika bakgrunder. Ungefär lika många män som kvinnor har registrerat sig, och snittåldern ligger på 47 år. Merparten uppgav att de hade tränat HLR under det senaste året.
– Mitt övergripande fokus är vad vi kan göra i samhället för att öka överlevnaden för personer som får hjärtstopp utanför sjukhus. Det är bara tolv procent överlever ett sådant i minst 30 dagar, så det finns stor förbättringspotential, säger Cecilia Andréll, och tillägger att hon är imponerad över att så många utan vårdbakgrund valt att engagera sig.
Fler livräddare behövs i östra Skåne
Engagemanget är högst längs med den skånska västkusten och i städerna. I östra regionen är det betydligt glesare mellan de registrerade personerna, och Andréll med kollegor tittar nu på hur engagemanget skulle kunna ökas där. Ett annat fokus är offentliga hjärtstartare. Över 25 600 finns registrerade i Sverige, varav 3 300 i Skåne. Men, säger Cecilia Andréll, troligen finns det dubbelt så många – men många hamnar av någon anledning inte i det nationella registret. Vissa är registrerade, men blir inlåsta och otillgängliga när en butik till exempel stänger för dagen. I Skåne är bara 22 procent av alla registrerade hjärtstartare tillgängliga dygnet runt.
– I stället för bara drygt en av tio, skulle uppemot 70 procent kunna överleva om de blev defibrillerade med hjärtstartare inom tre minuter, säger Cecilia Andréll.
Forskning för rätt rehab
Hennes forskningskollega Katarina Heimburg, specialistfysioterapeut inom hjärt- och kärlsjukdomar, har flera forskningsprojekt på gång. Som fysioterapeut ligger hennes fokus på rörelse och fysisk aktivitet. I flera studier från i fjol och i år har hon undersökt nivå av fysisk aktivitet bland patienter som överlevt hjärtstopp utanför sjukhus. Uppemot en tredjedel av patienterna uppger att de har en låg nivå av fysisk aktivitet. Den har de gemensamt med personer som fått hjärtinfarkt, visar resultaten. Däremot hade gruppen med hjärtstoppspatienter en betydligt mer utbredd rörelserädsla, så kallad kinesiofobi.
– Det händer att personer får hjärtstopp på gymmet, när de är ute och springer och så vidare. Då är det inte ovanligt att de känner rädsla för den situationen efteråt, och anhöriga kanske också känner sig oroliga för det, säger Katarina Heimburg.
Tillförlitliga screeningmetoder för att erbjuda hjärtstoppspatienter rätt slags rehabilitering är ett annat forskningsfokus. Patienterna utreds för kognitiva besvär, låg nivå av fysisk aktivitet, rörelserädsla, ångest/depression, fatigue (hjärntrötthet).
– Det handlar om att de ska få rätt uppföljning och rätt rehab. Vissa behöver mer kognitiv rehabilitering, andra mer hjälp med fysisk träning inom hjärtrehabilitering
Privat är både Cecilia Andréll och Katarina Heimburg SMS-livräddare. De beskriver den mycket speciella stämningen som uppstår efteråt, bland SMS-livräddarna på plats. Det kan vara en lördagskväll. Alla har skyndat dit, från olika håll, från olika liv.
– Det blir en jättefin gemenskap och väldigt speciell känsla efter att ambulanspersonalen tagit över. Det ger hopp om mänskligheten när man får uppleva det, säger Katarina Heimburg.
Länk till Katarina Heimburgs forskning
Katarina Heimburg, forskare vid Lunds universitet och specialistfysioterapeut inom hjärt- och kärlsjukdomar vid Skånes universitetssjukhus. Länk till hennes forskning
Länk till Cecilia Andrélls forskning
Cecilia Andréll, forskare vid Centrum för hjärtstopp, Lunds universitet och HLR-samordnare Region Skåne. Länk till hennes forskning
Text: ERIKA SVANTESSON
Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Lunds universitet