Tandvården vill hellre förebygga hål än att borra bort dem. Men att riskbedöma vilka som har störst sannolikhet att utveckla karies är komplext och involverar många vitt skilda faktorer. Mer kunskap behövs.
Hur kan tandvården bättre upptäcka dem som riskerar att utveckla karies? Och vad kan man göra själv för att stärka sin tandhälsa? Gunnel Hänsel Petersson och Marie Nordström vill med sin forskning vid Malmö universitet skapa bättre evidens kring detta. De är intresserade av både risk- och friskfaktorer, två perspektiv som är viktiga vid kariesutveckling. Det finns en del faktorer som påverkar själva kariesprocessen: som närvaro av mikroorganismer, socker och andra kolhydrater, försvarsfaktorer, salivens sammansättning, munhygien och fluorider.
– Men det finns även sådant som indirekt påverkar karies, även om dessa inte har just med tänderna att göra. Det kan handla om bland annat socioekonomiska förhållanden, inställning till tandvården, utbildning eller tandvårdsrädsla, förklarar Gunnel Hänsel Petersson, övertandläkare i kariologi och forskare vid Malmö universitet.
SÅ KAN DU MINSKA RISKEN FÖR HÅL I TÄNDERNA
- Ät regelbundna måltider. Drick vatten eller osötad dryck.
- Undvika att småäta mellan måltiderna. Låt tänderna vila!
- Borsta tänderna med fluoridtandkräm varje morgon och kväll.
- Ta extra fluoridtillskott om din tandläkare eller tandhygienist bedömer att det behövs.
Riskbedömning för karies är i likhet med många sjukdomar komplext.
– Vi har i våra studier sett att bland ungdomar mellan 19–23 år som röker tobak regelbundet, finns en kariesökning. Men det är en indirekt faktor, du får inte hål i tänderna för att du röker. Däremot kan man spekulera i om det kan spegla något om kost, munhygien eller andra livsstilsfaktorer, säger Gunnel Hänsel Petersson.
Mycket gemensamt med livsstilssjukdomar
Forskarna lyfter fram att karies har gemensamma riskfaktorer med många andra livsstilssjukdomar. En dålig kosthållning är exempelvis riskfaktor för såväl fetma, som kardiovaskulära sjukdomar och karies.
– Ta sockret som exempel. Många har lärt sig att sockerintag ökar risken för karies. Sockret ger näring åt bakterier i munnen som i sin tur omvandlar sockret till syra som kan lösa upp tandsubstansen och då kan karies uppstå. Fluorider kan liknas vid en bromsmedicin som kan kompensera den skada sockret gör. Men att avstå eller hålla ned på sockret kan främja både tänderna och hjärtat, säger Gunnel Hänsel Petersson.
Varför utvecklar en del inte karies?
Det börjar komma allt mer forskning om friskfaktorer, så kallade salutogena faktorer. Känsla av sammanhang, så kallad KASAM, är ett sådant område. KASAM består av meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. Även psykosociala faktorer bidrar till hur vi mår och hur vi upprätthåller goda vanor.
– Studier har visat att personer som har högre känsla av sammanhang generellt sett har ett mer hälsosamt beteende. Men de flesta av de här studierna är inte gjorda bland människor i utsatta grupper, säger Marie Nordström, doktorand vid Malmö universitet.
Nu vill Marie Nordström ta reda på hur det står till med friskfaktorer hos individer i dessa grupper.
– Vi har planerat att intervjua unga vuxna i Skåne som kommer från socioekonomiskt utsatta grupper, men som inte utvecklar karies. Vi vill undersöka mer om vad som gör att de fortsätter vara friska. Tyvärr är projektet på grund av coronapandemin försenat, men vi hoppas komma igång så fort som möjligt, säger Marie Nordström.
Text: TOVE SMEDS
