Sjukdomen diabetes, eller sockersjuka som den tidigare kallades på grund av stora mängder socker i urinen, har funnits i alla tider. Men från att tidigare alltid ha lett till döden blev sjukdomen snabbt behandlingsbar i och med insulinets upptäckt 1921.
diabetesforskningen. Foto: iStock/ZenSaBi
Förr delades diabetes in i kategorierna mild, svår och farlig. Patienter med de två senare hade ofta ett snabbt sjukdomsförlopp som alltid ledde till döden. De med det mildare förloppet kunde leva betydligt längre med sin sjukdom, men även dessa gick en förtida död till mötes. Smått bisarra behandlingar som svältdiet, strikt fettdiet eller sockerdiet var vad som ofta stod till buds.
Läs hela vår tidning om: Diabetes – från vetenskap till vardag
NY TIDNING: Diabetes – från vetenskap till vardag – Vetenskap och Hälsa
Upptäckte två typer
Det var först 1921, efter Frederik Bantings upptäckt av insulinet, som diabetes-läkarna började ana att den tidigare indelningen inte stämde och att det kunde finnas två typer av diabetes – en insulinkänslig och en insulinokänslig.
Patienter med insulinkänslig diabetes var ofta unga och magra, men svarade bra på injektioner med insulin som snabbt sänkte deras blodsockervärden. De insulinokänsliga var ofta äldre med övervikt och svarade dåligt eller inte alls på extra tillförsel av insulin. På 1960-talet kom till slut indelningen i typ 1-diabetes, även kallad barn- och ungdomsdiabetes, och typ 2-diabetes eller åldersdiabetes. Men allt eftersom forskningen kring diabetes gjorde framsteg började även denna indelning kännas otillräcklig och 2018 publicerade forskare från Lunds universitet ett förslag på en ny indelning av diabetes baserad på fem olika grupper.
I det här numret bjuder vi på spännande läsning om den senaste forskningen inom diabetes. Tidningen tar ett brett grepp om sjukdomen med alla dess olika grupper. Vi berättar om forskning vars mål är att förebygga eller bromsa, och på sikt bota typ 1-diabetes. Ni får också läsa om forskning som försöker förstå de bakomliggande mekanismerna på cell- och molekylnivå och hur forskarna jobbar för att utveckla alltmer personanpassade behandlingar. Vi lyfter även forskningen kring vanliga diabeteskomplikationer och hur vi genom att följa kostrekommendationer och vara snälla mot våra tarmbakterier kan rejält minska risken för typ 2-diabetes.
Läs mer på webben!
Alla artiklar som du hittar i tidningen finns också digitalt på vår hemsida, där du befinner dig just nu. En stor utmaning för våra skribenter är att berätta om allt detta spännande på en begränsad yta i papperstidningen. Därför är flera av de digitala versionerna längre än i tidningen och inte sällan med fler bilder och hänvisningar till fördjupningar. I tidningen nämner vi till exempel flera olika diabetesstudier som du hittar mer information om på vår webb. För den som läser papperstidningen kan det med andra ord vara en god idé att kika in på vetenskaphalsa. se/diabetestidning
Trevlig läsning önskar redaktionen!
EVA BARTONEK ROXÅ, REDAKTÖR