Den senaste tiden har det pågått en debatt om ungas användande av avancerad hudvård. Men faktum är att vi alla, oavsett ålder, bör fundera en extra gång på vad vi smörjer in huden med. Det menar forskaren och hudläkaren Cecilia Svedman. ”Många hudvårdsprodukter innehåller ämnen som kan ge upphov till kontaktallergi, som konserveringsmedel och parfymer”, säger hon.
Vår hud har utvecklats för att skydda oss från till exempel solens strålar, parasiter och ämnen i omgivningen som kan vara skadliga. Men huden är ingen sköld och det händer att det blir en allergisk reaktion när den kommer i kontakt med ämnen som metaller, konserveringsmedel och parfymer. Cecilia Svedman, överläkare inom yrkes- och miljödermatologin på Skånes universitetssjukhus och professor på Lunds universitet, forskar bland annat om vad som händer i huden när kontaktallergi uppstår.
– Ofta är det en långsam process – det kan ta veckor eller månader från det att en person börjar använda en viss produkt till dess att allergin uppstår. Men sedan är allergin mot det specifika ämnet kvar resten av livet, och det krävs en mycket mindre mängd av ämnet för att det ska bli en allergisk reaktion.
Allergin visar sig ofta som eksem: huden blir röd, torr och börjar klia. I svåra fall kan området för den allergiska reaktionen svullna upp, ge blåsor och göra ont.
Aktiva ämnen
Många av de hudvårdsprodukter som är populära nu innehåller aktiva ämnen och kemikalier vars syften är att påverka huden, till exempel genom att stärka hudbarriären, bleka huden, få den att verka jämnare eller bara ge ”lyster”. Cecilia Svedman menar att det är naturligt att vilja förbättra sin hud. Men har man en frisk och välmående hud ska man försöka använda produkter som ger så lite risk som möjligt för kontaktallergi eller irritation.
– Om du har besvär med till exempel torr hud kan det vara en god idé att smörja dig med en mjukgörande kräm. Då hjälper du till att hålla hudbarriären hel. Men annars är mitt råd att inte väcka den björn som sover. Mår din hud bra, låt den vara. Det rådet gäller inte minst unga, vars behov av kosmetisk hudvård för att påverka huden generellt sett är begränsat.
Allergi i fler sammanhang
Hon betonar att kosmetika är ett vitt begrepp, och att det inte är bara är smink och krämer som kan framkalla kontaktallergi. Vissa typer av hennatatueringar och konstgjorda naglar i akryl, är andra exempel där kemikalier kan orsaka kontaktallergi.
– Produkter som finns länge på huden och som innehåller ämnen som är tillräckligt små och lagom fettlösliga, kan orsaka kontaktallergi. Blir du allergisk mot exempelvis akrylnaglar finns det risk att du får allergiska reaktioner i helt andra sammanhang där samma kemikalier är verksamma, som exempelvis vid användandet av vissa plåster.
Underlag till regelverk
Många av de patienter som kommer till yrkes- och miljödermatologin på Skånes universitetssjukhus inkluderas i forskningsprojekt där det långsiktiga syftet är att ge underlag till EU:s regelverk om innehåll i olika produkter.
– Vi kan vara glada att innehållet i skönhets- och hudvårdsprodukter är väl reglerat och deklarerat inom EU. Ofta har skönhetsföretagen tagit hänsyn till just kontaktallergi i sammansättningen av produkterna. Om du köper produkter från andra delar av världen kan det vara en god idé att vara lite extra uppmärksam på vad de innehåller, säger Cecilia Svedman.
Flera pågående forskningsprojekt
Yrkes- och miljödermatologin har flera pågående forskningsprojekt inom området. Bland annat intresserar forskarna sig för propolis, en naturprodukt som är vanlig i till exempel läpprodukter och som kan ge eksem. Ett annat som rör carvone, ett smakämne i tandkräm, även det möjligt allergen.
Ytterligare ett forskningsprojekt handlar om vad som händer när så kallade oxiderande terpener kommer i kontakt med huden. Terpener är vanliga substanser i parfymer eftersom de tillför dofter som citron och lavendel.
– I det projektet vill vi bland annat veta om det finns en möjlighet att hitta säkra nivåer för de oxiderade terpenerna som gör att det faktiskt går att använda produkten även om man är allergisk, säger Cecilia Svedman.
Länk till Cecilia Svedmans forskning
Text: REBECKA SJÖBERG
Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Skånes universitetssjukhus