Vetenskap & Hälsa

Fibrer styrs till rätt plats i tarmen

2012-06-05
knäckebröd
Foto: Johnér

Rätt kombination av olika slags kostfibrer, eller av kostfibrer och nyttiga bakterier, kan ”målstyras” till precis rätt del av tarmen för att skydda mot vissa sjukdomar. Det menar lundaforskaren Margareta Nyman.

Fiberrika livsmedel är bra för kroppen på flera sätt. Margareta Nyman intresserar sig framför allt för en av deras effekter: att stärka tarmens slemhinna och ge ett skydd mot inflammatoriska sjukdomar som ulcerös kolit.

Tät och stark slemhinna

De kostfibrer hon studerar bryts ner till fettsyror som smörsyra och propionsyra, som utgör tarmslemhinnans favoritföda.

Margareta Nyman
– Genom speciella blandningar av fibrer och/eller bakterier kan fibrerna styras dit de gör mest nytta, säger Margareta Nyman professor vid Lunds universitet. Foto: Roger Lundholm

– Precis som hela kroppen behöver bra näring, så behöver varje organ i kroppen få sin speciella näring. Smörsyran gör att tarmens slemhinna håller sig tät och stark, förklarar hon.

En frisk slemhinna är en barriär mot de giftiga ämnen som kan passera tarmen, och löper också mindre risk för inflammationssjukdomar.

Nå tjocktarmens nedre delar

Problemet är bara att de flesta kostfibrer bryts ner i början av tjocktarmen, medan ulcerös kolit framförallt drabbar den nedre delen av tjocktarmen.

Kostfibrernas skyddande smörsyreeffekt når då inte det område som har störst behov av den. Margareta Nyman tror dock att detta problem går att lösa.

– Man kan blanda fibrer av olika typer, eller blanda en viss sorts fibrer med en viss sorts nyttiga bakterier. Blandningen gör att hela mängden passerar ända ner till den nedre delen av tarmen, säger hon.

Ökat intresse för kostfibrer

Margareta Nyman är professor vid Institutionen för industriell näringslära och livsmedelskemi vid Lunds universitet. Hon började studera kostfibrer redan på 70-talet, då det fanns en våg av intresse för området.

Sedan blev det så småningom omodernt, för att på senare år ha blivit inne igen i takt med fetma- och diabetesepidemin och det allmänt ökade intresset för hälsa.

En fördel med de fibrer hon studerar är att de ofta skulle kunna utvinnas ur livsmedelsindustrins biprodukter.

Hennes medarbetare har gjort studier som visar på goda resultat av fibrer dels från en biprodukt från malt, som blir över vid produktionen av öl, dels från en veteprodukt som blir över vid tillverkningen av etanol.

Välja nyckelhålsmärkt

Vill man få i sig mycket fibrer genom maten gäller det att äta stora mängder frukt och grönt, rotfrukter, baljväxter och fullkornsprodukter. Dessa livsmedel ger också mycket vitaminer, mineraler och antioxidanter, som ofta är knutna till fibrerna i t.ex. spannmålskornens skal.

Den nuvarande diskussionen om kolhydrater kontra fett ser Margareta Nyman som olycklig. Människan behöver ju inte bara endera utan både-och, samt proteiner, fibrer, vitaminer m.m. dessutom.

– Vill man göra det enkelt för sig och slippa läsa på innehållsförteckningar, så kan man välja nyckelhålsmärkta produkter. De innehåller alltid mindre eller nyttigare fett, mindre socker, mindre salt och mer kostfibrer än andra livsmedel av samma typ, säger hon.

Text: INGELA BJÖRCK