Vetenskap och hälsa

Populärvetenskapligt om medicinsk forskning i Skåne

Ett steg närmare ny behandlingsmetod vid havandeskaps-förgiftning

⚠️ Den här artikeln är mer än 5 år gammal. Nya forskningsrön kan ha tillkommit.
Bo Åkerström och Stefan Hansson
Bo Åkerström och Stefan Hansson. Foto: Roger Lundholm

Två forskargrupper på BMC i Lund, som mer eller mindre av en slump upptäckte varandra för några år sedan, har sedan dess fått fram världsledande forskningsresultat kring orsaken till havandeskapsförgiftning. Ett allvarligt tillstånd som orsakar många dödsfall i framför allt utvecklingsländer.

Nu hoppas forskarna ha kommit ett steg närmare en ny och effektivare behandling för sjukdomen.

Stefan Hansson
Stefan Hansson. Foto: Charlotte Carlberg Bärg

– I början av 2000-talet försökte min forskargrupp hitta genetiska orsaker till att man drabbas av havandeskapsförgiftning, berättar professor och överläkare Stefan Hansson vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus. Vi undersökte ett stort antal placentor från kvinnor som drabbats av havandeskapsförgiftning och letade efter gener som kunde ha betydelse för om man blev sjuk eller inte.

Efter flera års arbete, hittade de till slut en gen som avvek hos dessa patienter. Det visade sig att placentan (moderkakan) hos patienterna som fått havandeskapsförgiftning tillverkade mer hemoglobin än normalt. Hemoglobin är ett protein som finns i de röda blodkropparna och som sköter syretransporten i blodet.

Dämpar effekten av hemoglobin

Bo Åkerström som är professor i medicinsk kemi vid Lunds universitet har ägnat en stor del av sitt forskarliv åt att förstå hur ett helt annat protein, alfa-1-mikroglobulin fungerar.

Bo Åkerström Sara Davidsson
Bo Åkerström och läkarstuderande Sara Davidsson. Foto: Roger Lundholm

– Jag började forska om alfa-1-mikroglobulin på 70-talet, berättar Bo Åkerström. Från början visste vi inte mer än att det var ett protein som fanns i hela kroppen, men vi förstod inte vad det gjorde. Efter att ha lagt pusselbit efter pusselbit insåg vi så småningom att dess roll är att dämpa effekten av hemoglobin. Hemoglobin blir nämligen giftigt när det inte befinner sig inne i de röda blodkropparna. Man kan säga att det stjäl elektroner från blodkärlsväggarna och inne i våra organ om det inte är inkapslat i de röda blodkropparna. Det i sin tur leder till skador på vävnaderna inne i kroppen.

Nya och unika slutsatser

När Stefan och Bo för sex år sedan mer eller mindre av en slump fick upp ögonen för vad kollegan i korridoren bredvid jobbade med, förenades deras två forskningsspår. Det har lett till att forskarna har kunnat dra nya och unika slutsatser kring havandeskapsförgiftning.

Resultaten från deras forskning väckte 2010 stor uppmärksamhet över hela världen när de för första gången publicerade sina banbrytande tankar om orsaken till havandeskapsförgiftning.

Det Lundaforskarna hade kommit fram till var att blod från fostret läckte över till moderns moderkaka och så småningom bidrog till havandeskapsförgiftning, så kallad preeklampsi, ett tillstånd som innebär högt blodtryck och läckage av protein i urinen.

Det kan sen utvecklas till eklampsi, ett akut och livshotande kramptillstånd. Om inte blodtryckssänkande mediciner hjälper är den enda boten som finns idag att förlösa barnet, många gånger för tidigt och med kejsarsnitt.

Kejsarsnitt
Stefan Hansson har precis hjälpt ett barn till världen genom kejsarsnitt. Foto: Charlotte Carlberg Bärg

– I början var många kollegor skeptiska till våra idéer, säger Stefan Hansson. Men genom att vi har kunnat visa att våra teorier stämmer – både i djurförsök och i artificiella modeller av en livmoder med moderkakor från nyförlösta kvinnor – har det nu blivit allt mer accepterat som en förklaringsmodell vid havandeskapsförgiftning.

Skyddar mot fritt hemoglobin

– I våra modeller har vi också kunnat visa att alfa-1-mikroglobulin faktiskt kan skydda cellerna i moderkakan från att förstöras av för höga halter av fritt hemoglobin, tillägger Bo Åkerström. Vi hoppas det i framtiden ska vara möjligt att tillföra extra alfa-1-mikroglobulin för att bromsa de skador som kan uppstå hos mamman när det läcker ut hemoglobin från fostret till mammans blod.

Bo Åkerström
Bo Åkerström. Foto: Roger Lundholm

Planerna är nu att gå vidare med mer kliniska studier kring möjligheterna att använda alfa-1-mikroglobulin som ett läkemedel vid havandeskapsförgiftning.

– Vi är nu i slutet av den prekliniska fasen och förhandlar just nu med läkemedelsbolag om hur vi kan komma vidare, berättar Bo Åkerström. Inom fem år hoppas vi ha kommit närmare ett nytt läkemedel vid havandeskapsförgiftning.

Text: NINA NORDH

 

Läs mer om:

TEMA: Havandeskapsförgiftning

Kejsarsnitt

Under vecka 51 (16 december till 20 december 2013) har vi ett tema som tar upp olika aspekter av forskningen kring havandeskapsförgiftning. Vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus pågår världsledande forskning på området. (Foto: Charlotte Carlberg Bärg)

Läs mer i artiklarna:

16/12: Ett steg närmare ny behandlingsmetod vid havandeskapsförgiftning

17/12: Enkelt test för identifiering av havandeskapsförgiftning på väg

18/12: Mer strukturerad uppföljning hjälper för tidigt födda barn

19/12: Nya riktlinjer om behandling av havandeskapsförgiftning

Hela temaveckan har du också möjlighet att ställa frågor till överläkare och professor Stefan Hansson om havandeskapsförgiftning.

Mejla oss dina frågor på info@vetenskaphalsa.se

foster

Havandeskapsförgiftning

När man är gravid finns en risk att man får högt blodtryck och protein i urinen, så kallad havandeskapsförgiftning eller preeklampsi. Två till tre kvinnor av hundra får denna komplikation, och oftast kommer besvären i slutet av graviditeten.

Havandeskapsförgiftning drabbar årligen omkring 8,5 miljoner kvinnor i världen, varav ca 5000 i Sverige. Det är svårt att ställa diagnos och det saknas effektiv behandling. Den enda effektiva behandlingen i dag är att avbryta graviditeten genom att se till att barnet föds.

Havandeskapsförgiftning kan utvecklas till det allvarliga tillståndet eklampsi, då kvinnan drabbas av epileptiska kramper. Det kan vara livshotande både för mamman och för barnet, men är ovanligt i Sverige tack vare mödrahälsovårdens regelbundna kontroller. (Foto: Colourbox)

Läs mer om havandeskapsförgiftning på Sjukvårdsrådgivningen 1177.se

Fosterhemoglobin

I normala fall fungerar moderkakan som en barriär mot ämnen som kan vara skadliga för fostret. Hos dem som drabbas av havandeskapsförgiftning skadas moderkakan tidigt i graviditeten av fosterhemoglobin som läckt över från fostret till mammans blod. Hemoglobinet från fostrets blod har en stark förmåga att binda syre. När det kommer utanför blodkropparna fungerar det som ett oxiderande gift som kan skada celler i moderkakan och i mammans kropp.

Alfa-1-mikroglobulin

Proteinet alfa-1-mikroglobulin – förkortas ofta A1M – finns i alla kroppsvätskor hos alla ryggradsdjur. Det binder till fria radikaler och till den järnbärande heme-gruppen som har fallit av från hemoglobin. På sätt kan A1M skydda omgivande vävnad. A1M kan också kemiskt bromsa den skadliga oxidationen och reparera redan uppkomna vävnadsskador.

A1M

Bild: Bo Åkerström, Lunds universitet

RELATERAT MATERIAL

Läs mer

Sjukvårdsrådgivningen 1177.se om havandeskapsförgiftning

Lundaforskare svarade på frågor om havandeskapsförgiftning, 14 mars 2013

Havandeskapsförgiftning kan hävas med läkemedel, 6 november 2012

Tidig diagnos av havandeskapsförgiftning räddar liv, 29 november 2011

Tidig diagnos av havandeskapsförgiftning, 16 februari 2011

Vetenskaplig information

Fetal hemoglobin in preeclampsia: a new causative factor, a tool for prediction/diagnosis and a potential target for therapy (review-artikel i decembernumret 2013 av tidskriften Current Opinion in Obstetrics and Gynecology)

A1M/α1-microglobulin protects from heme-induced placental and renal damage in a pregnant sheep model of preeclampsia, PLOS One

Medicinska fakultetens forskningsdatabas

Stefan Hanssons forskning om preeklampsi

Bo Åkerströms forskning om alfa-1-mikroglobulin

Lyssna på våra poddar om forskning

Lyssna och prenumerera här!