Idag saknar sjukvården bra metoder för att identifiera personer med hög suicidrisk. Samtidigt är det känt att om man bara lyckas fånga upp dessa individer kan man nästa alltid förhindra att de fullföljer sina intentioner. Det är därför angeläget att hitta en enkel mätmetod med god precision som mäter suicidrisken.
Affektivt centrum (AC) i Malmö deltar i en internationell studie som ska utvärdera en objektiv metod som mäter suicidrisk.
Metoden som heter EDOR*, mäter hudens konduktans, dvs. hudens förmåga att leda svag ström, samtidigt som patienten överraskas med utvalda ljudsignaler. Patientens reaktion på ljudsignalen mäts som ökad svettning och därmed ökad konduktans.
Hyporeaktiva reagerar annorlunda
Forskarnas hypotes, som får stöd i flera vetenskapliga publikationer, bygger på att friska personer reagerar med hög uppmärksamhet på dessa signaler medan deprimerade med suicidtankar har låg uppmärksamhet, de är s.k. hyporeaktiva. Hyporeaktiva personer är ofta mindre rädda för fara och smärta och reagerar dåligt eller inte alls på omgivningens signaler.
– Man måste komma ihåg att hyporeaktivitet inte orsakas av en depression. Det är snarare en personlig egenskap, bara något man är. Men i kombination med en depression ökar risken för suicid avsevärt hos dessa personer, säger Robin Åkerlund, leg. psykolog vid Affektivt centrum i Malmö.
Internationell studie
Det riktigt intressanta är att metoden tycks kunna skilja mellan olika deprimerade med suicidtankar. Det är de deprimerade som också är hyporeaktiva som verkar ha den högsta suicidrisken.
Den internationella studien leds av docent Lars-Håkan Thorell vid Linköpings universitet och på Affektivt centrum i Malmö har man börjat rekrytera patienter till studien. Minst 100 personer kommer man behöva knyta till studien här. Därefter kommer resultaten att utvärderas och förhoppningen är att metoden så småningom kommer att kunna införas på psykiatriska kliniker.
Mindfulnessbaserad kognitiv terapi
Här i Malmö vill man dessutom komplettera studien med att erbjuda hyporeaktiva patienter behandling i form av mindfulnessbaserad kognitiv terapi. Det är en evidensbaserad terapimetod utvecklad av forskare i Oxford. Den har visat sig framgångsrik på patienter med bland annat återkommande depressioner, bipolär sjukdom och suicidalitet.
– Det är sedan tidigare känt att meditation kan påverka hjärnan. Hjärnan är plastisk och borde därför gå att förändra med ett träningsprogram. Vår hypotes är att det borde vara möjligt att med genomgripande träning av hjärnan, så som mindfulnessbaserad kognitiv terapi, kunna komma åt problemet med hyporeaktivitet, säger Robin Åkerlund.
*EDOR är ett psykofysiologiskt test som har utvecklats av en forskargrupp vid Linköpings universitet under ledning av Lars-Håkan Thorell, docent i experimentell psykiatri.
Text: EVA BARTONEK ROXÅ
