Att vi har olika blodgrupper är viktigt att ta hänsyn till vid blodtransfusioner. ABO och Rh är bara två av många blodgruppssystem, och nu tillkommer ytterligare ett.
Systemet, som blir det första som upptäckts i Sverige, har kartlagts av forskare vid Lunds och Göteborgs universitet. Den aktuella molekylen har förut bara hittats i blodet hos lägre däggdjur.
Det nya blodgruppssystemet har döpts till FORS efter sin ursprungliga upptäckare, lundaprofessorn John Forssman.
– Han fann denna blodgruppsmolekyl redan år 1911, så upptäckten fyllde nyligen 100 år. Men då hittade han bara blodgruppen hos hundar, hästar, får och andra däggdjur, medan vi nu för första gången funnit den på röda blodkroppar från människor, berättar professorn i transfusionsmedicin Martin L Olsson vid Lunds universitet.
Med blodgruppssystem menas olika antigen-varianter av en viss molekyl på ytan av de röda blodkropparna. Antigener är främmande ämnen som retar upp immunförsvaret och får detta att bilda antikroppar. En person med blodgrupp A bildar t.ex. antikroppar mot blodgrupp B-blod och kan inte ta emot sådant blod utan allvarliga följder.
Ytterligare en faktor att ta hänsyn till vid blodtransfusioner
I FORS-blodgruppens fall handlar det endera om att ha FORS-antigenet eller att bilda antikroppar mot det (anti-FORS), vilket är det vanligaste. FORS-systemet blir nu ytterligare en faktor att ta hänsyn till vid blodtransfusioner.
– Det fanns faktiskt några blodgivare bland de personer vi hittat med FORS-antigenet. Hade detta lett till allvarliga reaktioner hos anti-FORS-patienter som fått deras blod skulle det ha noterats. Våra provrörsförsök tyder ändå på att vissa blodmottagare kan tänkas få problem. Dessutom kan även svagare reaktioner ge allvarliga effekter för t.ex. patienter med blodsjukdomar som ofta måste få transfusioner, säger Martin L Olsson.
Han och hans medarbetare vill därför utveckla ett sätt att rutinmässigt testa blodgivares blod för FORS-blodgruppen, så som redan görs med DNA-teknik för andra blodgrupper. Tills man vet mer om blodets eventuella biverkningar, så bör donerat blod av den här typen användas för laboratoriebruk i stället för sjukvård.
Oftast i inaktiv form
Den gen som kan ge upphov till FORS-antigenet finns hos alla människor. De flesta av oss har den dock i en inaktiv form, vilket är skälet till att John Forssman bara hittade blodgruppen hos djur. Doktoranden Annika Hult, som ingår i lundagruppen, har funnit att genen hos de människor som bär FORS har ”backat i evolutionen” genom att mutera tillbaka till samma aktiva form som ses t.ex. hos hundar.
Detta kan också vara ett problem, eftersom man vet att bakterier som E.coli kan binda till celler som uttrycker FORS.
– Hundar kan få urinvägsinfektioner genom kolibakterier som bundit till deras celler. Om bakterier som normalt bara infekterar djur kan påverka även människor med FORS kanske dessa löper en speciell sjukdomsrisk, påpekar Martin L Olsson.
Text: INGELA BJÖRCK
Nyhet från Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, 7 januari 2012