Vetenskap och hälsa

Populärvetenskapligt om medicinsk forskning i Skåne

Cellers svar på mekaniska signaler

⚠️ Den här artikeln är mer än 5 år gammal. Nya forskningsrön kan ha tillkommit.

illustration av hjärta i bröstkorg

Karl Swärd installerades som professor i experimentell medicinsk forskning med inriktning mot fysiologi den 14 oktober vid Lunds universitet. Nedan skriver han själv om sin forskning.

Vår förmåga att känna av mekanisk beröring är avgörande inte bara för känseln, och därmed vår uppfattning av omvärlden, utan också för fosterutveckling, kardiovaskulär sjukdom, och metastasering. Läran om hur celler känner av mekaniska signaler och omvandlar dem till biokemiska och biologiska svar kallas för cellulär biomekanik. Jag har tillsammans med min forskargrupp och andra kollegor gjort studier inom det här området under åtminstone ett årtionde.

En av våra forskningslinjer rör membranblåsor som kallas för caveolae och som finns i alla muskelceller. Dessa blåsor kan plattas ut då celler sträcks. Blåsorna fungerar därmed som en membranreservoar, men de anses även ha betydelse som sträcksensorer. Att bilda caveolae är en komplex process som kräver proteiner från åtminstone tre olika proteinfamiljer. Mutationer i de här proteinerna ger en sjukdomsbild med allvarlig muskelförtvining som kallas muskeldystrofi. I aktuella studier har vi identifierat en genetisk strömbrytare för att bilda caveolae som ger hopp om behandling av de här sjukdomstillstånden.

När en cell stimuleras mekaniskt leder detta till genaktivering och celltillväxt. Detta sker vid träning, både i hjärtat och skelettmuskulaturen, och viktiga komponenter i det här stimulisvaret är så kallade transkriptionsfaktorer. Eftersom ett förhöjt blodtryck är den mest spridda riskfaktorn för sjukdomar i hjärta och kärl, kartlägger vi för närvarande genaktiveringen i kärlväggen vid högt blodtryck. Vi har under detta arbete funnit att en signalväg som är viktig för kärlbildning under fosterstadiet rubbas av mekaniska krafter. Vi tror att detta är en viktig sjukdomsmekanism vid t.ex. hjärnblödning. Den här insikten ger hopp om nya sätt att angripa de sjukdomar som uppkommer som en följd av förhöjt blodtryck.

Text: KARL SWÄRD
Porträtt: Kennet Ruona
Bild blod: Dreamstime

Från broschyren: ”Professorsinstallation 14 oktober 2016″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet.

 

Läs mer om:

Karl Swärd

Karl Swärd, professor i experimentell medicinsk forskning med inriktning mot fysiologi

Jag är född 1969 och uppvuxen i Lund. Efter att ha läst på läkarprogrammet disputerade jag 1997 i fysiologi.

Jag var postdoktor i Kanada mellan 1997 och 1999 och därefter forskarassistent och senare rådsforskare vid Lunds universitet, där jag också etablerade min egen forskargrupp inom cellulär biomekanik. Jag blev docent 2004, och sedan 2016 är jag professor i fysiologi vid Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap.

Jag bor i Flyinge by i den östra utkanten av Lund tillsammans med Charlotta, vår dotter Ester, och våra hästar och hundar.

Relaterat material

Broschyr från Lunds universitet om de nya professorerna som installerades den 14 oktober 2016.

 

Lyssna på våra poddar om forskning

Lyssna och prenumerera här!