En internationellt etablerad metod för att förebygga beteendeproblem i skolan visar positiva tendenser när den för första gången testas i en randomiserad studie i svenska lågstadieklassrum.
Studien är ledd från Lunds universitet. Forskarna undersökte metoden Good Behavior Game (GBG) och resultaten pekar mot bättre studiero, mer fokus på undervisningen och ett förbättrat klassrumsklimat. Metoden bygger på tydliga, positivt formulerade regler, lagarbete och positiv återkoppling, och har nu för första gången undersökts i en randomiserad studie i Sverige.
Fakta: Good Behavior Game (GBG)
GBG fick stort genomslag efter större randomiserade studier och långtidsuppföljningar – särskilt i Baltimore, där man följde barn långt upp i vuxen ålder. Studier har visat att GBG ofta kan kopplas till mindre störande/utagerande beteende i klassrummet, bättre arbetro och ett mer positivt klassrumsklimat med färre konflikter. Metoden har testats som pilotstude i Sverige tidigare, men detta är första gången den randomiserats i svensk skolmiljö. I den här studien använde forskarna Höjaspelet, det finns även en annan version av GBG: PAX.
– En av våra viktigaste slutsatser är att metoden faktiskt gick att genomföra under helt vanliga förhållanden i skolan. Lärarna får en utbildning och handledning i metoden, men utöver det det krävdes inga extra resurser, ingen extra personal och inget särskilt forskarstöd för att få detta att fungera i skolorna, säger Dariush Djamnezhad, doktorand vid Lunds universitet och legitimerad psykolog med tjänst inom grundskoleförvaltningen, Malmö stad.
GBG riktar sig till alla elever i klassen, inte bara till elever med redan identifierade svårigheter. Tanken är att tidiga, breda insatser kan stärka miljön för alla och minska risken för att problem cementeras.
Tidiga insatser viktiga
– Beteendeproblem tidigt i livet kan vara en signal om svårigheter på många områden, både nu och längre fram i livet. Därför är tidiga, förebyggande insatser viktiga, säger Björn Hofvander, docent i rättspsykiatri vid Lunds universitet och legitimerad psykolog. Hans forskning handlar om att undersöka hur tidig aggressivitet kan kopplas till kriminalitet och psykisk ohälsa senare i livet.
Tidigare forskning har visat långsiktiga positiva effekter i internationella studier för GBG och nu har metoden för första gången testats i svensk kontext i en kluster-randomiserad studie. Den GBG-metod som användes heter Höjaspelet och studien genomfördes tillsammans med Malmö Stad.
– Det här handlar alltså om vanliga klassrumsmiljöer, med de resurser som redan finns i verksamheten. Det gör resultaten särskilt relevanta för skolor och huvudmän, säger Dariush Djamnezhad.
Så här funkar det:
Klassen delas in i grupper.
- Läraren introducerar ett fåtal tydliga, positivt formulerade regler, ofta med bildstöd (t.ex. ”räck upp handen”, ”arbeta tyst”, ”var en bra kamrat”).
- Spelet spelas under en kort bestämd tid, t.ex. 10 minuter i början, integrerat i en vanlig lektion.
- Läraren ger mycket positiv återkoppling, gärna beteendespecifik (”Tack för att du räckte upp handen…”).
- Vid regelbrott får laget en diskret markering (t.ex. förlorar ett kort/poäng) – och läraren styr snabbt tillbaka fokus genom att berömma önskat beteende.
- Lag som klarar kriteriet ”vinner” och får en enkel belöning – ofta en kort aktivitet som klassen gillar.
- Över tid förlängs speltiden och belöningar fasas gradvis ut.
Totalt deltog 43 lågstadieklasser (från förskola upp till årskurs 3) och 990 elever vid fem skolor ingick. Vid tre av skolorna fick lärarna utbildning i GBG, de övriga fortsatte med ordinarie arbetssätt. Elevernas beteende och klassrumsklimat följdes under ett läsår genom lärarskattningar och oberoende observatörer.
Effekterna syntes i klassrummet
– Studien genomfördes i en verksamhetsnära miljö och har inte statistiskt säkra effekter, men alla utfall pekar i den riktning man skulle förvänta sig om metoden fungerar. Det ger ett samlat, försiktigt stöd för att GBG kan bidra till bättre studiero och klassrumsklimat, säger Dariush Djamnezhad.
Effekterna syntes i klassrummet, men inte i gemensamma utrymmen som korridorer och matsal. Det, menar forskarna, är i linje med hur metoden fungerar – den är integrerad i undervisningen och klassrumssituationen.
– Alla barn med utmaningar behöver inte individbehandling, och alla når man heller inte med riktade insatser. Här handlar det om en universell, förebyggande metod som kan användas i hela klassrummet och komplettera andra stödinsatser, säger Björn Hofvander.
Länk till publikation
Text: TOVE SMEDS
Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Lunds universitet