Vetenskap och hälsa

Populärvetenskapligt om medicinsk forskning i Skåne

Anemi – när de röda blodkropparna är för få

⚠️ Den här artikeln är mer än 5 år gammal. Nya forskningsrön kan ha tillkommit.

3d render Red Blood Cells close-up (isolated on white and clipping path)

120 dagar. Så länge lever i genomsnitt de röda blodkropparna i vår kropp. Och de har en viktig uppgift; att transportera ut syre till kroppens alla celler. När det inte fungerar som det ska kan vi drabbas av blodbrist – anemi.

Det vi i dagligt tal brukar kalla blodbrist, anemi, innebär att vi har för få röda blodkroppar, men oftast normala mängder av övriga blodkroppar och omgivande plasma. De röda blodkropparna innehåller hemoglobin som ger blodet dess röda färg.

– Hemoglobinet i de röda blodkropparna har till uppgift att föra ut syre till kroppens alla organ, från lungorna och ut i vävnaderna. Får man brist på röda blodkroppar sjunker hemoglobinkoncentrationen och därmed blodets förmåga att transportera syre, säger Johan Richter, överläkare vid Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet.

11_Richter-4665_foto Per Lindstr+Âm
Johan Richter. Foto: Per Lindström

För att benmärgen ska kunna producera hemoglobin behöver den järn, vitaminer och andra byggstenar som finns i vår föda. I Sverige, där vi har bra tillgång på näring, är anemi inte lika vanligt som i andra delar av världen. Men enligt världshälsoorganisationen WHO lider 27 procent av jordens befolkning av blodbrist; ofta beroende just på näringsbrist. Det motsvarar ungefär två miljarder människor.

– Ibland kan blodbrist bero på något enkelt som man kan åtgärda, men i vissa fall vara tecken på en allvarlig sjukdom. Det är därför alltid viktigt att reda ut vad anemin beror på. Vid anemi blir man ofta trött, andfådd och kan få huvudvärk eller yrsel. Dessa symtom kan inte sällan komma sakta smygande, berättar Johan Richter och fortsätter:

– Det finns många möjliga orsaker till blodbrist, den vanligaste är järnbrist. Man kan även ha blodbrist till följd av kronisk inflammationssjukdom eller en kronisk infektion. Då är anemin en följdorsak av en annan sjukdom; det järn som finns i kroppen kan inte utnyttjas av benmärgen för att bilda nya röda blodkroppar.

Kvinnor har i snitt lägre hemoglobinkoncentration

Det är normalt att hemoglobinkoncentrationen sjunker med åldern, och kvinnor brukar i snitt ha ett lägre värde än vad män har. Eftersom blodbrist kan bero på att man förlorat blod är det inte alls ovanligt att kvinnor på grund av menstruation får anemi.

– Hos en man däremot, eller en kvinna som inte längre menstruerar, är en järnbristanemi alltid något patologiskt som behöver utredas och inte enbart behandlas med järntillskott. Läkaren behöver utreda vad blodbristen beror på och utesluta att personen inte har blödningar i till exempel magtarmkanalen.

Flera sätt att reda ut vad blodbristen beror på

Anemi kan även uppstå vid brist av vitamin B12 eller folsyra, och då är det ofta på grund av att tarmen av någon anledning inte klarar av att ta upp tillräckligt av dessa ämnen. Det finns ledtrådar som hjälper läkarna att ta reda på vad blodbristen beror på, till exempel genom att mäta järn, vitamin B12 och folsyra i blodet. En relativt ny analysmetod utnyttjar möjligheten att undersöka hepcidin, en substans som tillverkas i levern och som styr järnupptaget i tarmen.

– Hepcidin ökar när man har ett inflammatoriskt tillstånd, då kan inte kroppen utnyttja järnet som den behöver. Det går även att mäta hur stora de röda blodkropparna är. Vid folsyrabrist eller B12-brist är de för stora, och vid järnbrist är blodkropparna för små.

– Vi räknar numera också antalet unga röda blodkroppar och mäter deras hemoglobininnehåll och på så sätt kan vi få en ögonblicksbild av produktionen i benmärgen, säger Johan Richter.

Det finns mer ovanliga tillstånd då de röda blodkropparna faller sönder tidigare än normalt, så kallad hemolys. Detta kan ibland bero på att man själv bildat antikroppar mot sina egna blodkroppar och dessa sedan går sönder i mjälten eller i blodbanan. Detta tillstånd kan ibland behandlas med kortison, tillfälliga blodtransfusioner och/eller att mjälten opereras bort.

Text: TOVE SMEDS
Bild blodkropp: ISTOCK.COM/SPAWNS

Läs mer om:

omslagsbild_1

TIDSKRIFTEN AKTUELLT OM VETENSKAP & HÄLSA

Tidskriften Aktuellt om vetenskap & hälsa är tematisk och kommer ut två gånger per år. Temat för det senaste numret är Blod för livet

Bläddra i tidskriften på skärmen

Innehållsförteckning och länkar till samtliga artiklar i det senaste numret

Ladda ner Aktuellt om vetenskap & hälsa november 2016. Tema: Blod för livet

BESTÄLLA TIDSKRIFTEN

Tidskriften kan laddas ner som pdf eller beställas utan kostnad i tryckt form från Medicinska fakulteten, Lunds universitet.

Kontakta Katrin Ståhl:

Katrin.Stahl@med.lu.se

tel 046-222 01 31

Mer om tidskriften och tidigare nummer

Fakta anemi

Vid anemi kan man:
– känna sig trött och orkeslös
– bli yr
– bli andfådd lättare
– få hjärtklappning
– få huvudvärk
– få öronsus
Anemi brukar anges som låg hemoglobinhalt (Hb) i blodet. Enligt WHO:s klassifikation är normalt Hb hos kvinnor över 120 g/L och över 130 g/L hos män. Källa: 1177.se

FORSKNINGENS DAG 2016: Blod för livet vid hälsa och sjukdom

Puff efteråt_besk

När blodcellerna inte räcker till – om blodbrist. Föreläsning av Johan Richter

 

Lyssna på våra poddar om forskning

Lyssna och prenumerera här!