Blodbrist, eller anemi, kan ha en mängd olika orsaker, bland annat kan flera olika sjukdomar leda till anemi. Standardbehandlingen är då att tillföra ett hormon som stimulerar kroppens produktion av röda blodkroppar. Men ibland fungerar inte behandlingen. Då återstår bara blodtransfusioner, men upprepade transfusioner kan på sikt leda till järnförgiftning. Det finns därför ett stort behov av att hitta alternativa behandlingsmetoder.
Den främsta orsaken till anemi i världen är näringsbrist men även olika former av blödning eller sjukdomar kan ligga bakom. Ibland kan det vara själva behandlingen av sjukdomen som är orsaken till anemin. Till exempel drabbas många cancerpatienter av blodbrist då strålbehandling eller cellgifter slår mot alla sorters snabbväxande celler, även de blodproducerande cellerna.
Produktionen av de röda blodkropparna regleras av hormonet erytropoetin (EPO), som normalt produceras i njurarna och styrs av syrehalten i blodet. Vid behov kan man ge extra mängder EPO som medicin till anemiska patienter för att stimulera deras produktion av röda blodkroppar.
Standardbehandling fungerar inte för alla
Vissa patienter svarar dock inte på behandlingen med EPO. Det kan till exempel bero på att de på grund av sin sjukdom saknar receptorer som tar emot signalen från EPO eller att de har en störning i blodbildningsprocessen som leder till mogna röda blodkropparna (se figur nedan). För vissa cancerformer har man dessutom sett att EPO faktiskt kan bidra till metastasering, dvs. att cancern sprider sig, och i dessa fall är EPO-behandling därför inte heller möjlig. För dessa patienter återstår återkommande blodtransfusioner som enda behandlingsmetod. Men upprepade blodtransfusioner har biverkningar då kroppen har svårt att göra sig av med allt järn som ständigt tillförs med de nya blodkropparna, vilket kan leda till järnförgiftning.
– Det är angeläget att hitta andra behandlingar för dessa patienter. Vår forskning går ut på att hitta nya sätt att få blodstamcellerna att utvecklas till röda blodkroppar, säger Sofie Singbrant Söderberg, stamcellsforskare vid Lunds universitet.
Flera strängar på sin lyra
Hon jobbar med flera olika spår. Ett projekt går ut på att studera vad det är som leder till blodbrist hos patienter med myelodysplastiskt syndrom (MDS), ett förstadium till akut myeloisk leukemi (AML). Dessa patienter har höga halter av kroppseget EPO men alldeles för få röda blodkroppar. I möss med samma sjukdom har hennes forskargrupp upptäckt en blockering i produktionen av de röda blodkropparna. Den verkar bero på att mitokondrierna, cellens kraftverk, inte fungerar som de ska. Mitokondrierna förbereder järnet och hemoglobinet så att det kan packas in i de röda blodkropparna. Forskarnas nästa uppgift blir att ta reda på vad blockeringen beror på för att på sikt hitta sätt att häva den eller komma runt den.
Ett annat spår i forskningen där Sofie Singbrant Söderberg samarbetar med Johan Flygare (Tillverkning på konstgjord väg en utmaning), går ut på att studera ett stressystem. Det kallas stresserytropoes och aktiveras då det finns behov av att snabbt bilda många nya röda blodkroppar, som till exempel vid en kraftig blödning. Stressystemet styrs av andra signalvägar än det vanliga ”underhållssystemet”.
– Det viktiga med den här studien har varit att vi har lyckats rena fram de celler som har den blodbildande förmågan. Det ger oss möjligheten att i nästa steg läras oss hur det här systemet för snabb blodproduktion fungerar. När vi vet det så öppnas möjligheter att utveckla läkemedel som kan styra processen och som öppnar för nya sätt att bilda röda blodkroppar, säger Sofie Singbrant Söderberg.
Text: EVA BARTONEK ROXÅ
