Diabetes har sedan länge delats in i två grupper, typ 1 och typ 2. Men senare års forskning har visat att diabetes kan delas in i fem olika grupper med olika sjukdomsutveckling och olika risker för komplikationer. Den nya kunskapen om undergrupperna öppnar för möjligheter till mer individanpassad vård och förebyggande behandlingar.
– Jag hoppas att min forskning kring diabetesundergrupper har bidragit till en bättre förståelse för variationen inom typ 2-diabetes och ökat förståelsen för insulinresistens. Jag hoppas att det leder till att fler kan få förebyggande vård innan kroppen tagit alltför mycket stryk, säger Emma Ahlqvist. Foto: Petra Olsson
2018 presenterade forskare från Lunds universitets diabetescentrum förslag till en ny indelning av diabetessjukdomar, då två grupper blev fem. Reaktionerna lät inte vänta på sig och de var både positiva och negativa. Men resultaten har stått sig, flera andra forskargrupper har lyckats upprepa resultaten i andra patientgrupper och förra året, 2025, publicerade Emma Ahlqvists forskargrupp en ny studie som bland annat bekräftade de tidigare resultaten.
De fem undergrupperna av diabetes
1. SAID (severe autoimmune diabetes)
SAID motsvarar typ 1-diabetes och LADA (latent autoimmune diabetes in the adult). SAID karaktäriseras av insjuknande i relativt låg ålder, dålig blodsockerkontroll, försämrad insulinproduktion och förekomst av autoantikroppar.
2. SIDD (severe insulin-deficient diabetes)
SIDD karaktäriseras av insjuknande i typ 2-diabetes i relativt låg ålder, försämrad insulinproduktion, måttlig övervikt och dålig blodsockerkontroll. Omfattar personer utan antikroppar med högt HbA1C (långtidsblodsocker). SIDD har den högsta förekomsten av retinopati, skador på ögats näthinna.
3. SIRD (severe insulin-resistant diabetes)
Gruppen omfattar personer som insjuknar i typ 2-diabetes vid hög ålder och som har problem med fetma, allvarlig insulinresistens samt ökad risk för fettleversjukdom, hjärt-kärlsjukdom och nefropati, en form av njurskador som kan uppstå vid diabetes. Gruppen har den högsta förekomsten av njurskador vilket också är den följdsjukdom som kostar samhället mest. Är den mest underbehandlade gruppen och har en särskilt riskfylld sjukdomsutveckling.
4. MOD (moderate obesity-related diabetes)
Omfattar kraftigt överviktiga patienter som får typ 2-diabetes vid relativt ung ålder och som har ett relativt måttligt sjukdomsförlopp. Har klassats om från mild till måttlig, då man på senare tid har upptäckt att även denna grupp har en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar och ökad dödlighet.
5. MARD (moderate age-related diabetes)
Den största gruppen (ca 40 %) som samlar de äldsta patienterna med typ 2-diabetes och som har relativt god blodsockerkontroll. Hög ålder, måttlig övervikt. Svarar väl på behandling.
Källa: Lunds universitets diabetescentrum
Passade inte in i mallen
Resultaten bygger på befolkningsstudien Andis (Alla nya diabetiker i Skåne) som initierades 2008 av professor Leif Groop.
– Leif Groop, som också arbetade som läkare, hade i kontakten med sina patienter sett att många inte passade in i den vanliga mallen för diabetes och att indelningen i två grupper var otillräcklig, berättar Emma Ahlqvist, diabetesforskare vid Lunds universitet, och fortsätter:
– Många patienter, som inte kände igen sig i den gängse mallen, hörde också av sig och var tacksamma att vi belyste variationen inom diabetes.
Bland de fem undergrupperna finns en som i huvudsak beskriver typ 1-diabetes samt fyra grupper, som beskriver olika typer av typ 2-diabetes. Men Emma Ahlqvist påpekar att det inte finns några vattentäta skott mellan grupperna, det finns många mellanformer och att framför allt de fyra undergrupperna till typ 2-diabetes glider in i varandra.
– Det är en komplex sjukdom där olika organ samverkar. Man kan komma dit på olika vägar och grupperingen bygger på vad som är den huvudsakliga orsaken till att man har fått diabetes.
Läs hela vår tidning om: Diabetes – från vetenskap till vardag
NY TIDNING: Diabetes – från vetenskap till vardag – Vetenskap och Hälsa
Följer sjukdomens utveckling
Resultaten från den första studien från 2018 bygger på ungefär 9 000 deltagare och i den andra studien har ytterligare 10 000 deltagare adderats. Förutom att bekräfta de tidigare resultaten bland de nya deltagarna har man kunnat följa utvecklingen av sjukdomen och komplikationer hos patienterna under en längre tid. Detta har också kunnat kopplas till andra diagnoser och komplikationer som studiedeltagarna haft innan själva diabetesdiagnosen.
– Det har lett till att vi har gjort vissa justeringar i gruppindelningen och det har blivit tydligare att olika grupper har olika risk för följdsjukdomar.
En grupp sticker ut
Det är särskilt en grupp, SIRD, som sticker ut i den nya studien och som har problem med allvarlig insulinresistens och ökad risk för njurskador och fettleversjukdom. Det är den mest svårdiagnostiserade gruppen och den har en särskilt riskfylld sjukdomsutveckling. Emma Ahlqvist förklarar det med att diabetesdiagnosen baseras i första hand på blodsockervärden och högt blodsocker är utmärkande för grupper med insulinbrist. SIRD-gruppen har inte problem med insulinproduktionen men med insulinresistens som innebär att kroppens celler har sämre känslighet för insulin.
– Deras blodsockervärden kan länge vara förhöjda men ligga under gränsen för en diabetesdiagnos. Dessa personer kan därför gå lång tid med det här tillståndet oupptäckt och hinner utveckla komplikationer innan de får korrekt diagnos.
Även om arbetet kring den nya gruppindelningen fortfarande befinner sig på forskningsstadiet så kan resultaten redan nu öka förståelsen för att alla patienter inte ska behandlas lika och göra läkare mer uppmärksamma på högriskgruppen SIRD. Det öppnar för mer skräddarsydda behandlingar, men det återstår en hel del arbete innan den nya gruppindelningen kan sjösättas i vården.
– Det behöver göras kliniska studier som tydligt visar att indelningen gör nytta för patienterna.
Svårt att precisionsbehandla
Precisionsmedicin och skräddarsydda behandlingar har visat sig framgångsrika främst vid behandling av cancer och sällsynta genetiska sjukdomar. När det gäller de stora folksjukdomarna, som till exempel diabetes och hjärt-kärlsjukdomar, har det inte varit lika enkelt.
– Folksjukdomar är mycket mer komplexa i hur de uppkommer. Det är många faktorer som spelar in och många organ som påverkas. För diabetes kan det till exempel handla om att man överbelastar det metabola systemet (ämnesomsättningen, red. anm.) på olika sätt och att hela kroppen påverkas, förklarar Emma Ahlqvist.
Men hon hoppas att indelningen i undergrupper, och kanske undergrupper till undergrupperna, kan vara en bra väg att gå för att hitta gemensamma mekanismer som skulle kunna utgöra måltavlor för nya läkemedel. I dagsläget saknas till exempel bra läkemedel för behandling av insulinresistens.
– Utveckling av prediktionsalgoritmer som förutsäger risken för olika komplikationer och vilket läkemedel som gör mest nytta för varje individ, är också intressant. De skulle kunna vara ett viktigt stöd för läkare i primärvården.
TEXT: EVA BARTONEK ROXÅ