I vårdmodellen Min barnmorska följer en och samma barnmorska kvinnan genom graviditet, förlossning och eftervård – och erfarenheterna från Skånes universitetssjukhus visar att kontinuiteten minskar ångest och ökar andelen vaginala födslar.
För de flesta är oro inför en förlossning en naturlig del av graviditeten, samtidigt som vaginal förlossning är det bästa för både barnets och mammans hälsa i medicinskt okomplicerade fall.
För 14 procent är rädslan så stark att den klassas som klinisk förlossningsrädsla. Den kan ta sig uttryck i återkommande katastroftankar, sömnsvårigheter och en påtaglig påverkan på det dagliga livet. Samtidigt uppger cirka 20 procent av gravida att de har depressiva symtom eller ångest, och tillstånden överlappar ofta varandra.
– Det är viktigt att skilja mellan normal oro och en rädsla som begränsar kvinnans liv. När rädslan blir så stark att den påverkar vardagen behöver vi erbjuda ett mer strukturerat stöd, säger Christine Rubertsson, professor i reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa vid Lunds universitet och barnmorska på Skånes universitetssjukhus.
Fler söker hjälp
Det finns idag inget tydligt vetenskapligt stöd för att förlossningsrädsla ökar, samtidigt som frågan uppmärksammas mer och fler söker hjälp. Orsakerna till förlossningsrädsla varierar. För omföderskor är en tidigare negativ eller traumatisk förlossningsupplevelse en vanlig bakgrund. Bland förstföderskor kan tidigare livserfarenheter ligga bakom förlossningsrädslan, liksom psykisk ohälsa, stark rädsla för smärta, kontrollförlust eller oro att barnet ska skadas.
Som svar på behovet har vårdmodellen Min barnmorska utvecklats. Den finns i dag på ett antal orter i Sverige, bland annat i Malmö, och bygger på kontinuitet: kvinnan har en och samma barnmorska genom graviditet, förlossning och eftervård. Modellen riktar sig till kvinnor med förlossningsrädsla, ångest och oro eller språkbarriär.
– Att kvinnan vet vem hon ska möta och att vi har lärt känna hennes historia skapar en annan trygghet i en situation som annars kan upplevas som mycket utsatt, säger Christine Rubertsson.
Individuell plan
Tillsammans går barnmorskan och den gravida igenom medicinsk och psykosocial bakgrund för att lägga upp en individuell plan för kvinnan. Vid behov kopplas läkare, kurator eller psykolog in.
För vissa kvinnor med förlossningsrädsla framstår ett kejsarsnitt som det enda möjliga alternativet. Inom Min barnmorska förs strukturerade samtal om risker och fördelar. I vissa fall landar beslutet i kejsarsnitt, i andra i att kvinnan, med kontinuerligt stöd och kända barnmorskor under förlossningen, vågar planera för vaginal födsel.
Sedan starten 2024 har 197 barn fötts inom ramen för Min barnmorska på Skånes universitetssjukhus. Verksamheten följs upp vetenskapligt med enkäter under graviditeten samt två månader och ett år efter förlossningen.
Relationsbaserad vård är till nytta för alla
– Ofta är det de mer komplexa fallen som kommer till oss, kvinnor med både stark förlossningsrädsla och annan psykisk eller social belastning. I forskningen så här långt ser vi att fler i den här gruppen vågar föda vaginalt och att de får en bättre förlossningsupplevelse. Samtidigt finns det studier som visar att kontinuitet och relationsbaserad vård är till nytta även för kvinnor utan uttalad rädsla, säger Cecilia Häggsgård, projektledare för Min barnmorska på Skånes universitetssjukhus och forskare vid Lunds universitet.
Text: REBECKA SJÖBERG
Läs också Kejsarsnitten ökar
