Manlig infertilitet handlar inte bara om svårigheter att få barn. Nedsatt spermakvalitet kan vara en tidig varningssignal för sjukdomar som diabetes och hjärt-kärlsjukdom – och kan även påverka den kvinnliga partnerns graviditet och barnets hälsa.
Mannens hälsa påverkar inte bara honom själv. Det beror bland annat på att mannen bidrar med hälften av barnets och moderkakans arvsmassa. Forskning visar också att en ohälsosam livsstil hos pappan kan öka risken för graviditetskomplikationer som havandeskapsförgiftning, missfall och graviditetsdiabetes. Livsstilsfaktorer kan påverka spermiernas kvalitet, inklusive deras kromosomer.
– Det finns också indikationer på att barn till män med ohälsosam livsstil oftare föds för tidigt eller med låg födelsevikt. Det kan hänga ihop med förändringar i spermiernas kromosomer som påverkar fostrets och moderkakans utveckling, säger Aleksander Giwercman, seniorprofessor vid Lunds universitet och överläkare på Reproduktionsmedicinskt centrum vid Skånes universitetssjukhus.
Problematiskt med enbart fokus på kvinnan
När par behandlas för ofrivillig barnlöshet hamnar fokus ofta på kvinnan. Det är hon som, i samband med provrörsbefruktning, genomgår de jobbiga hormonbehandlingarna och medicinska ingreppen. Aleksander Giwercman menar att detta är problematiskt, både medicinskt och jämställdhetsmässigt.
– Cirka hälften av alla fertilitetsproblem beror helt eller delvis på mannen. Ändå är det nästan alltid kvinnan som behandlas.
Samtidigt som allt färre barn föds i Sverige pekar forskningen på att manlig infertilitet är ett växande och ofta förbisett problem. Det gör mannens reproduktiva hälsa till en samhällsfråga, inte bara något som rör enskilda par. Aleksander Giwercman har varit med och byggt upp Reproduktionsmedicinskt centrum i Malmö, som samlar manlig och kvinnlig reproduktionsmedicin under samma tak – en modell som fortfarande är ovanlig både i Sverige och internationellt.
Varningssignal för andra hälsoproblem
Forskning visar att nedsatt spermakvalitet ofta är en varningssignal som hänger ihop med andra hälsoproblem. Infertilitet klassas som en kronisk sjukdom och kan vara kopplad till ökad risk för vissa cancersjukdomar, hjärt-kärlsjukdom, diabetes och metabolt syndrom. Män med fertilitetsstörningar har också i genomsnitt kortare livslängd.
– Infertilitet är inte bara ett reproduktivt problem. Det kan vara ett tidigt tecken på att något är fel i kroppen.
Omkring 20 procent av män som söker vård för infertilitet har tecken på metabolt syndrom, en kombination av riskfaktorer som bukfetma, högt blodtryck och rubbade blodfetter.
Tillfälle att upptäcka sjukdomar
Till skillnad från kvinnor har unga män sällan regelbunden kontakt med sjukvården innan de blir sjuka. Därför menar han att fertilitetsutredningar är ett unikt tillfälle att upptäcka allvarliga sjukdomar i ett tidigt skede.
– Med enkla blodprov kan vi identifiera män med ökad risk för framtida sjukdom. Det kostar nästan ingenting, men kan göra stor skillnad på sikt.
Samtidigt saknas tydliga riktlinjer förlivsstilsförändringar hos män, trots att faktorer som övervikt, rökning, nikotinbruk och kost är kopplade till sämre spermakvalitet.
Tillsammans med kollegor i Sverige och Danmark, med stöd från EU:s Interregprogram, Region Skåne och den danska Region Øst, leder Aleksander Giwercman ett långsiktigt forskningsprojekt där världens hittills största biobank med data och biologiskt material från infertila par byggs upp. Tusentals par lämnar biologiska prover och detaljerad information om bland annat livsstil, miljöexponering och hälsa.
– Vår förhoppning är att kunna identifiera orsakerna till ofrivillig barnlöshet, hitta nya biomarkörer och på sikt utveckla strategier för förebyggande och mer träffsäkra behandlingar, säger han.
Vad kan man tänka på om man som man funderar på att skaffa barn?
– Vänta inte för länge och försök leva så hälsosamt som möjligt. Det handlar inte bara om fertilitet, utan om långsiktig hälsa och om att kunna vara närvarande i barnets liv även på längre sikt, säger Aleksander Giwercman.
Text: ALBIN HENRIKSSON
