En blodmarkör som ännu inte används i hjärtstoppsvården kan ge en tydligare bild av hur stora hjärnskadorna är efter ett hjärtstopp. Det visar en stor internationell multicenterstudie ledd av forskare vid Lunds universitet.
– Det här kommer ändra vården av dessa patienter, säger forskaren Marion Moseby Knappe.
I Sverige drabbas årligen ungefär 6 000 personer av hjärtstopp utanför sjukhusvården. Ett enkelt blodprov som med stor säkerhet kan förutsäga chansen till överlevnad med god återhämtning, kommer att få stor betydelse för patienter som vårdas inom intensivvården efter hjärtstopp.
Det menar forskarna bakom en stor multicenterstudie där man jämfört fyra hjärnskademarkörer i blod för att se hur säkert de kan skatta graden av hjärnskada hos medvetslösa efter hjärtstopp.
Fakta plötsligt hjärtstopp
Omkring fyra miljoner människor drabbas årligen av plötsligt hjärtstopp runt om i världen. I Sverige är siffran för hjärtstopp som inträffar utanför sjukhus 6 000. Några minuter efter plötsligt hjärtstopp börjar hjärnceller dö, och ju längre tiden går innan blodcirkulationen återställs desto större risk för bestående skador på hjärnan.
Även om hjärtat startas om, förblir många patienter medvetslösa i timmar eller dagar efteråt och läkare försöker då avgöra hur allvarlig hjärnskadan är – och om det är möjligt att återhämta sig. Som underlag har vården bland annat olika neurologiska undersökningar och hjärnavbildningar – och det finns en hjärnskademarkör som mäts i blodet.
– Alla som läggs in på intensivvården efter ett hjärtstopp är medvetslösa och det finns alltid en osäkerhet i hur länge man ska låta vården fortgå. Visar blodprovet på att chanserna inte är uttömda så är det rimligt att intensivvården pågår. Men ser man tydligt att det saknas förutsättningar för överlevnad med en funktionsnivå som är förenad med ett gott liv så bör vården övergå i en lindrande fas, säger Niklas Nielsen, professor i antestesi- och intensivvård vid Lunds universitet och intensivvårdsläkare vid Helsingborgs lasarett, och ansvarig för studien.
Resultaten visar att de två hjärnmarkörer som används som rutin i vården vid olika hjärnskador – neuronspecifikt enolas och proteinet S100 – har signifikanta begränsningar när det gäller att bedöma prognos av hjärnskada efter hjärtstopp.
Studien bekräftar tidigare preliminära resultat genom att jämföra fyra biomarkörer med en analysmetod som kan användas i kliniken.
Överlägset bäst av fyra
– Vi såg att markören neurofilament light, NFL, korrekt förutsäger 92 procent av alla patienters utfall sex månader efter hjärtstoppet säger Marion Moseby Knappe, forskare vid Lunds universitet och biträdande överläkare i rehabiliteringsmedicin vid Skånes universitetssjukhus, försteförfattare till studien.
NFL används redan idag som hjärnmarkör, bland annat i vården av patienter med den neurologiska sjukdomen MS. Ytterligare en av markörerna i studien – GFAP –var bättre på att uppskatta hjärnskadans omfattning än den som används kliniskt idag.
– NFL var överlägsen de tre andra markörerna. Den är bättre på att skilja mellan patienter med stor respektive liten hjärnskada, och kan ge svar redan efter 24 timmar efter hjärtstoppet. Markören är också mer stabil i blodet, vilket har betydelse för själva mätningen, säger Marion Moseby Knappe.
Öppnar för säkrare bedömning
Niklas Nielsen poängterar att blodprovet aldrig ensamt kan användas som beslutsunderlag för att avbryta intensivvård. Det krävs även information från andra källor såsom röntgenundersökningar eller undersökningar av den elektriska aktiviteten i hjärnan.
– Sammantaget är de nya fynden betydelsefulla för en säker bedömning av chansen till att vakna efter ett hjärtstopp, säger Niklas Nielsen.
Studien genomfördes på 24 sjukhus i Europa och inkluderade 819 vuxna patienter, varav 661 var män. Blodprov inhämtades hos deltagarna vid 0, 24, 48 och 72 timmar efter att personen inkommit till sjukhus. Samtliga prover analyserades av samma maskin.
Länk till publikation
Blood biomarkers for the prediction of outcome after cardiac arrest: an international prospective observational study within the Targeted Hypothermia versus Normothermia after Out-of-Hospital Cardiac Arrest (TTM2) trial, The Lancet Respiratory Medicine, 2025
Text: TOVE SMEDS
Ingångsbild hjärtstopp: iStock/Pixel_away
Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Lunds universitet