Vetenskap & Hälsa

Vetenskap & hälsa

Varje infektion är ett unikt möte människa – smittämne

2025-05-21
Man i vita läkarkläder sätter på sig visir.
Magnus Rasmussen tar på sig visiret på väg in till en patient på infektions-avdelningen. Foto Jenny Loftrup

Sonen bar på bakterien, men blev inte ens sjuk. Pappan fick läggas in på sjukhus med svår lunginflammation orsakad av exakt samma streptokock. Det beror på att våra immunförsvar har olika förutsättningar och de alla har tränats på sitt unika sätt.

– I grunden är det nog bra att ha haft olika infektioner med flera olika bakterier och virus. De som blir svårt sjuka är ofta de som har sämre immunsvar mot just en viss streptokock, säger Magnus Rasmussen, professor i infektionsmedicin vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Han har länge forskat på varför bakterier kan bete sig så olika i kroppen. Det finns många bakterier som vi lever i harmoni med, främst de som finns i tarmen men också i näsan, runt munnen och på huden. Men plötsligt händer något och bakterien orsakar en allvarlig infektion. Länge trodde forskarna att om vi bara lär oss mer om bakterierna så kommer vi förstå varför.

– Men så är det inte, utan det avgörs i det unika mötet mellan människa och bakterier. Varje människa har sina gener och en unik historia av vilka infektioner man har mött.

Bra vara sjuk ibland

Varje människas immunförsvar påverkas av både ålder, gener, kön och en mer eller mindre sund livsstil. Men varje immunförsvar har också tränats genom att det har mött olika angrepp av olika virus, bakterier, svamp och parasiter.

– Det är inte så dumt för en frisk, vuxen människa att få en influensa någon gång. Det kan löna sig vid nästa pandemiska utbrott som mest sannolikt kommer att orsakas av ett influensavirus om man ser tillbaka på historien.

När bakterier, virus eller svamp bryter igenom våra barriärer, huden eller slemhinnorna, kommer genast en reaktion från immunförsvaret. Men även om den första vågens försvar är snabbt på plats så är det inte specifikt riktat mot just den bakterie eller det virus som tagit sig in, utan slår mer vilt omkring sig.

– Det är immunsvaret som ger oss symtomen som feber, inflammation, huvudvärk, yrsel och illamående.

Kroppens andra våg av försvar, antikroppar och lymfocyter, tar längre tid på sig. Det kan handla om ett par timmar eller upp till en vecka innan de är på plats. De är mer effektiva eftersom de riktar in sig på att bekämpa just det viruset eller den bakterien som vi är smittade med.

Sex till åtta infektioner för små

Det finns en rad infektioner, ofta orsakade av smittsamma virus, som är milda men jobbiga för befolkningen och leder till stora samhällskostnader.

– Det bästa man kan göra för att inte bli sjuk är att tvätta händerna. God handhygien bryter smittkedjor, det lärde vi oss av pandemin då både influensa, lunginflammationer och RS-virus gick ner kraftigt.

För barn som går på förskola är det normalt med sex till åtta infektioner per år, men på uteförskolor blir inte barnen sjuka lika ofta.

– Det är inte naturligt för oss att vara inomhus så mycket som vi är idag.

Vad som är naturligt och inte är också lurigt. Före vaccinens, antibiotikans och sjukhusens tid var det naturligt att barn och unga dog i infektioner som utvecklades till sepsis. Vid sepsis går immunförsvaret överstyr och börjar skada den egna kroppen.

– Men att kroppen reagerade med full kraft mot infektioner, gav förmodligen ändå den bästa chansen att överleva på den tiden.

Antalet svårt sjuka med infektion ökar

De flesta svåra infektioner beror på bakterier och de är sällan smittsamma. Allvarliga bakterieinfektioner drabbar framför allt äldre. Med åldern försämras immunförsvaret och gör oss generellt mer mottagliga för både bakterie- och virusinfektioner, som blir mer långdragna och allvarliga.

– En 40-åring som får influensa kan bli jättesjuk, men klarar sig ändå hemma. Men äldre kan bli så mycket sämre att de behöver läggas in på sjukhus.

Antalet som ligger inlagda på sjukhus på grund av en infektion ökar i Sverige. Det handlar dels om att andelen äldre växer i befolkningen, dels om att många kan leva längre med cancer eller andra sjukdomar där behandlingen sätter ned immunförsvaret.

– Priset för bättre behandlingar som sätter ned immunförsvaret, som cellgifter, är tyvärr att fler får svåra infektioner.

TEXT: JENNY LOFTRUP