Pyotr Platonov installerades som professor i kardiologi vid Lunds universitet i oktober 2021. Nedan skriver han själv om sin forskning.
Vi som arbetar inom klinisk medicin hamnar ofta i den obekväma situationen att behöva uttala oss om framtiden. Våra patienter vill veta vilken behandling som ger mest nytta och vilken risken är att drabbas av komplikationer av en sjukdom. Jag är kardiolog, och ett av de verktyg som vi kardiologer använder dagligen är elektrokardiografi. Det är en gammal och billig undersökningsmetod, som avspeglar elektriska processer i hjärtat och ger information om hjärtats funktion och struktur. Det gör att EKG blir en viktig pusselbit i diskussioner om prognos och förväntad behandlingseffekt.
Jag har sedan början av min forskningskarriär varit fascinerad av hur mycket information små avvikelser i EKG kan innehålla. Även om ett EKG som spelas in idag liknar det som spelades in för hundra år sedan, kan moderna datorbaserade analysmetoder ge möjlighet att karakterisera hjärtats egenskaper på ett helt nytt sätt. Därför har den röda tråden i min forskning varit att öka förståelsen av hjärtats elektriska signalers betydelse för diagnos, riskprediktion och val av behandling för patienter med förmaksflimmer, hjärtsvikt eller kranskärlsjukdom.
På senare tid, i takt med utvecklingen av molekylär diagnostik, har analyser av genetiska anlag blivit allt vanligare inom kardiologi. Vi vet dock fortfarande för lite om hur stavfel i vår genetiska kod förhåller sig till risken för sjukdomsutveckling på individnivå. Studier inom kardiogenetik tar idag allt större plats i mitt forskningsprogram. För många genetiskt betingade hjärtsjukdomar förblir EKG det enskilt viktigaste analysverktyget och behåller sin centrala plats som instrument för diagnostik och riskvärdering.
Text: Pyotr Platonov, professor vid Lunds universitet
Från broschyren: ”Professorsinstallation 15 oktober 2021″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet.
