Sverige är snudd på bäst i klassen när det kommer till att samla in information till olika register. Detta utgör något av en guldgruva för forskningen. Men hur tillförlitliga är resultaten av studier som görs på olika register och enkätsvar? Statistikern Per Broberg reder ut begreppen.
I början av 1990-talet inleddes en studie i södra Sverige med 30 000 slumpvis utvalda kvinnor som intervjuas vart tionde år. De får bland annat svara på frågor om tidpunkt för sin första menstruation, antal graviditeter, alkohol- och rökvanor – och även solexponering. Forskarna har även samlat in DNA från gruppen via salivprov.
När forskningen inleddes hade ingen av deltagarna fått diagnosen melanom. Tanken med att följa en sådan grupp över tid är för att se om man kan hitta samband mellan sjukdomar – i det här fallet melanom – och olika faktorer som kan påverka eller orsaka diagnosen. Statistikern Per Broberg är en av dem som är involverad i arbetet. Med hjälp av statistik kan man se om de slutsatser man drar är rimliga.
– Utan statistik blir det mest tyckande. När det gäller epidemiologiska studier, där man undersöker samband mellan olika faktorer och hur de påverkar vår hälsa, ska man vara lite skeptisk mot resultaten, säger Per Broberg.
För det finns en svaghet med registerbaserad forskning: felkällor.
Vill utesluta slumpfaktorer
Det kan handla om både systematiska fel – som att de som fyllt i registren har fyllt i fel siffror eller att urvalsgruppen inte representerar befolkningen – men det kan också handla om rena slumpfel som felaktiga blodtrycksmätningar.
– Sådana är svåra att värja sig mot. Men ju fler deltagare som ingår i studien, desto mer kommer sådana slumpfaktorer att jämnas ut, säger Per Broberg.
Forskarna behöver också försäkra sig om att det inte uppstår förväxlingseffekter. Dessa inträffar när man försöker relatera en sjukdom till en orsaksvariabel, fast det kanske är en något helt annat som inte mäts som är orsaken till sjukdomen.
– Man skulle till exempel kunna tro att gula fingrar ger lungcancer, eftersom rökare ofta har gulare fingrar. Fast egentligen är det nikotinet som ger både lungcancer och gula fingrar.
Lite grand som när man tror sig ha en fisk på kroken, men det visar sig vara ett bottennapp.
Andra forskare kvalitetssäkrar genom återupprepning
Allra bäst på att utesluta felkällor är så kallade interventionsstudier. Det är studier där deltagarna slumpvis delas in i grupper och sedan utsätts för en åtgärd, till exempel en behandling eller en förebyggande åtgärd.
– Men de är tyvärr väldigt dyra att genomföra, konstaterar Per Broberg.
Ju fler studier som visar samma resultat, desto tyngre väger resultaten. Han tycker därför inte att man ska oroa sig för mycket över larmrapporter i tidningar om resultat från en enstaka studie.
– Resultatet behöver upprepas av andra forskare, det blir som ett sätt att kvalitetssäkra att resultaten stämmer, säger Per Broberg.
Text och foto: TOVE SMEDS
