Vetenskap och hälsa

Populärvetenskapligt om medicinsk forskning i Skåne

Markörer visar vägen till bättre cancervård

⚠️ Den här artikeln är mer än 5 år gammal. Nya forskningsrön kan ha tillkommit.
dna microarrays
DNA mikroarray. Foto: Dreamstime

För all cancer gäller att ju tidigare den upptäcks desto större är chansen att bli botad. Och minst lika viktigt är att varje patient får den behandling som ger bäst effekt för just honom eller henne – så kallad individanpassad behandling. Biomarkörer, en sorts biologiska indikatorer i kroppen, har visat sig högintressanta för att kunna ge bättre och snabbare diagnos och behandling av exempelvis cancer.

– Av de 8000 kvinnor som årligen drabbas av bröstcancer riskerar 25 procent att få återfall – och dessa kvinnor har sedan en sämre prognos. Vi vill på ett säkert sätt kunna identifiera högriskgruppen direkt efter den första operationen för att sedan kunna erbjuda dem bättre behandling. Men dagens diagnostik är för trubbig, säger Carl Borrebaeck, programdirektör och ledare för en av grupperna inom cancerforskningscentret CREATE Health.

Hittar högriskgrupper

En rykande färsk studie kan dock snart ändra på detta. Tack vare samarbetet med cancerläkare och bioinformatiker (se ordförklaringar) har man lyckats hitta en s.k. biomarkörsignatur för just den här högriskgruppen. Biomarkörsignaturen består i det här fallet av ett 20-tal proteiner som finns i blodet och som bildar ett mönster – en sorts fingeravtryck – som är typiskt för patienter som riskerar återfall i bröstcancer.

professor Carl Borrebaeck
Med biomarkörer kan man skräddarsy bröstcancerbehandlingen för varje patient, menar Carl Borrebaeck. Foto: Roger Lundholm

– Genom ett enkelt blodtest kan vi nu tala om vem som riskerar att drabbas av återfall, säger Carl Borrebaeck.

Individanpassad behandling

Att på ett säkert sätt kunna identifiera högriskgruppen innebär också att man inte behöver överbehandla lågriskgruppen, vilket ofta görs idag för att vara på den säkra sidan. Men man kan spara in både obehag för patienten och pengar för sjukvården genom att behandla bara dem som verkligen behöver det. Vissa cancerbehandlingar är dyra och kan kosta nära en miljon kronor per patient och år. Ytterligare en kontrollstudie behöver göras innan metoden är klar att börja testas på klinik, i kombination med traditionell diagnostik.

– Intresset för biomarkörer och individanpassad behandling har ökat markant den senaste tiden. Om vi kan ta fram kliniska tester som visar vilken behandling som fungerar bäst för vilken patient eller för att följa effekten av en viss behandling, då finns mycket att vinna.

Flera cancerformer intressanta

Carl Borrebaecks forskargrupp har också valt att arbeta med biomarkörer för cancerformer som idag har en dålig prognos. Förutom bröstcancermarkörer inriktar de sig på biomarkörer för mantelcellslymfom, en aggressiv form av blodcancer, och markörer för cancer i bukspottkörteln som är svår att upptäcka eftersom den ger mycket diffusa symtom.

– Att med ett enkelt blodprov kunna få så mycket information har öppnat en helt ny och spännande dörr. Det är många fler molekyler involverade i bröstcancer, och vi har bara testat en del av dem. Genom att ta med fler molekyler i våra biomarkörsignaturer kan vi öka testets tillförlitlighet ytterligare, menar Carl Borrebaeck.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

 

 

Läs mer om:

FAKTA OM cancer

Bröstcancer I Sverige diagnostiseras cirka 8000 nya bröstcancerfall varje år, varav en fjärdedel kommer att drabbas av återfall. Bröstcancer har en femårsöverlevnad på 85 procent, men trots detta dör varje dag fyra kvinnor i bröstcancer.

Mantelcellslymfom (MCL) Varje år drabbas cirka 2000 personer av lymfom (lymfkörtelcancer) i Sverige. MCL utgör 7–8 procent av alla lymfomfall. Vid en MCL-diagnos räknar man med en genomsnittlig överlevnad på tre år.

Cancer i bukspottkörteln Det är den 14:e vanligaste cancern men den 4:e vanligaste cancerdödsorsaken. I Sverige upptäcks omkring 800 fall per år. Prognosen är mycket dålig eftersom sjukdomen i regel upptäcks så sent att den inte går att operera. I dessa fall överlever patienten i genomsnitt bara tre till sex månader.

ORDFÖRKLARINGAR

CREATE Health är ett strategiskt centrum för translationell cancerforskning på Biomedicinskt Centrum i Lund.

Translationell forskning är forskning som rör sig fram och tillbaka mellan grundforskning i laboratoriet och praktisk tillämpning inom sjukvården.

En biomarkör är en biologisk substans som används för att visa på förekomsten av ett visst ämne eller ett specifikt biologiskt tillstånd.

Bioinformatik handlar om strukturering, analys och visualisering av stora datamängder inom biologin. Bioinformatik är ett tvärvetenskapligt ämne som spänner från biologi och biomedicin över datavetenskap till matematik.

RELATERAT MATERIAL

Läs mer

Cancerforskare får nya miljoner

Individuell cancerbehandling framtidens metod

Tidskriften Aktuellt om vetenskap & hälsa

Artikeln är tidigare publicerad i tidskriften Aktuellt om vetenskap & hälsa juni 2010. Den är tematisk och kommer ut två gånger per år. Mer om tidskriften

Aktuellt om vetenskap & hälsa juni 2010

Aktuellt om vetenskap & hälsa juni 2010 (pdf 1,4 MB)Tema: Läkande medel

Innehållsförteckning för samtliga artiklar i det senaste numret

Lyssna på våra poddar om forskning

Lyssna och prenumerera här!