I höst har Neonatalkliniken på Skånes universitetssjukhus börjat med en utvidgad uppföljning av för tidigt födda barn och andra nyfödda barn med allvarliga sjukdomar.
– Utöver barnens vanliga läkarkontroller, kommer vi nu även att göra en omfattande bedömning vid 2 års och 5 ½ års ålder, berättar Eva Morsing som är överläkare vid Neonatalkliniken vid Skånes universitetssjukhus i Lund.
Tanken är att på ett strukturerat sätt hitta de barn som behöver extra stöd.
– Man vet från tidigare studier att barn som föds efter havandeskapsförgiftning hos modern har en ökad risk för sjuklighet i tarm, lungor och ögon i nyföddhetsperioden. Vid långtidsuppföljningar har vi sett att de här barnen också löper en ökad risk för kognitiv nedsättning, säger Eva Morsing. Det är viktigt att tidigt gå in och stötta dessa barn, både medicinskt och senare även i skolan.
Hitta tillväxthämmade foster i tid
Det är vanligt att foster till mammor som fått havandeskapsförgiftning blir tillväxthämmade och har nedsatt blodflöde i navelartären under fosterlivet.
I Lund har Kvinnokliniken de senaste femton åren haft rutiner som innebär att dessa foster kan förlösas redan i tidig graviditet. I drygt en tredjedel av dessa fall har mamman havandeskapsförgiftning.
– Man måste balansera riskerna noga. En för tidig födsel innebär en risk för ökad sjuklighet. Men samtidigt kan fostret drabbas av syrebrist och till slut kanske dö om det blir kvar för länge i livmodern, säger Eva Morsing. Som en hjälp i denna bedömning mäter man fostrets tillväxt med ultraljud, övervakar fostrets hjärtfrekvens (så kallad CTG) och studerar blodflödet i moderkakan och fostercirkulationen med Doppler-ultraljud.
Komplikationer senare i livet?
– I en studie som snart publiceras har vi följt upp för tidigt födda barn med tillväxthämning i fosterlivet, berättar Eva Morsing. Hos en tredjedel av dessa barn hade mamman havandeskapsförgiftning. Vi kunde se att de barn vars mammor hade haft havandeskapsförgiftning fick lägre resultat i de begåvningstester som gjordes vid sju års ålder.
– Det var lite oväntat att skillnaden var så stor mot övriga för tidigt födda barn, säger Eva Morsing. Det är därför viktigt att tidigt ge barnen extra stöd.
Det finns också en koppling mellan tillväxthämning, för tidig födelse och hjärt-kärlsjukdom. Likaså mellan havandeskapsförgiftning och hjärt-kärlsjukdom.
– Vi såg att barnen i studien hade en ökad risk för ett något förhöjt blodtryck vid sju års ålder, berättar Eva Morsing. Det är något som kan ha betydelse senare i livet. Det är därför bra om de tänker lite extra på sin hälsa när de växer upp – som att inte röka, att motionera och att tänka på vad de äter.
Text: NINA NORDH
