Vetenskap och hälsa

Populärvetenskapligt om medicinsk forskning i Skåne

Trasig menisk behöver sällan opereras

⚠️ Den här artikeln är mer än 5 år gammal. Nya forskningsrön kan ha tillkommit.
Martin Englund
Martin Englund. Foto: Roger Lundholm

Menisken i knäet kan skadas på olika sätt, men det är inte alltid en trasig menisk innebär problem. För ett par år sedan upptäckte Martin Englund att var tredje person över femtio hade en trasig menisk, men att många inte hade några besvär alls av det.

Fortfarande görs också meniskoperationer i onödan, något som till och med i vissa fall kan öka risken för artros.

– Tidigare trodde vi att en skadad menisk alltid behövde opereras bort, berättar Martin Englund. Men numera vet vi att det onda i knäet i stället ofta har andra orsaker, som till exempel tidig artros i knäet.

Två typer av meniskskada

Det finns två typer av skador i menisken, dels den akuta meniskskada som kan drabba till exempel yngre idrottare som får en bristning efter en kraftig vridning av knäet. Där kan en operation bli nödvändig om menisken är så lös att den hindrar knäledens rörelse.

Den andra typen av meniskskada, som också är den vanligaste, innebär betydligt långsammare förändringar. Menisken blir med åren allt sprödare och kan spricka eller fransas upp i kanterna.

Tidigare opererades många gånger en sådan menisk bort, men nu har forskning visat att en operation av menisken inte tillför någon ytterligare förbättring utöver träning för att motionera och stabilisera knäleden.

Studerar det tidiga sjukdomsförloppet

– Vi har dock sett att de som har en trasig menisk sannolikt får artros i knäet senare i livet, säger Martin Englund. Men vi vet inte vilket som kommer först – förändringen i brosket eller den trasiga menisken.

Martin Englunds forskargrupp
Med hjälp av bland annat MR-bilder studerar Martin Englund (till vänster) och hans kollegor Fan Zhang och Jaanika Kumm kopplingen mellan knäartros och skador i menisken. Martin Englund är artrosforskare och epidemiolog vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus. Foto: Roger Lundholm

– För att ta reda på vad som händer tidigt i sjukdomsförloppet följer vi sedan sex år tillbaka en grupp människor utan artros. Med hjälp av bland annat bilder med magnetkamera studerar vi deras knän. Redan nu har några av dessa börjat få artros och det ger oss unika möjligheter att lära oss mer om sjukdomens tidiga förlopp.

Text: NINA NORDH

 

Läs mer om:

Aktuellt om vetenskap & hälsa november 2013

TIDSKRIFTEN AKTUELLT OM VETENSKAP & HÄLSA

Artikeln är tidigare publicerad i tidskriften Aktuellt om vetenskap & hälsa november 2013. Den är tematisk och kommer ut två gånger per år. Temat för det senaste numret är Motionera bort din artros.

Bläddra i tidskriften på skärmen

Ladda ner Aktuellt om vetenskap & hälsa november 2013. Tema: Motionera bort din artros (pdf)

Innehållsförteckning och länkar till samtliga artiklar i det senaste numret

Mer om tidskriften

Forskningens dag 2013 – om artros och ledvärk

MENISKSKADA

uppbyggnaden av ett knä

På varsin sida i knäleden sitter två små halvmånformade skivor som kallas menisker och som fungerar som stötdämpare i knäet. (Klicka på bilden ovan för att få den större.)

När en menisk skadas kan det uppstå sprickor eller att en bit lossnar. Det händer framför allt när man sportar och knäet vrids kraftigt. Meniskerna blir skörare med åren.

Illustration: Carin Carlsson, Ritbolaget.

Källa: 1177.se

Läs mer på Sjukvårdsrådgivningen 1177.se om meniskskada

RELATERAT MATERIAL

Läs mer

Löparboom ger mer knäskador?

Höft- och knäartros dubbelt så vanligt bland f.d. elitidrottare

Drygt hälften av alla korsbandsoperationer kan undvikas

Eva Ageberg: Knäskadade får lättare artros

Vetenskaplig information

Referenser till Martin Englunds föredrag ”Meniskskada, ont i knät och artros – hur hänger det ihop?” på Forskningens dag 2013.

 

Lyssna på våra poddar om forskning

Lyssna och prenumerera här!