Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2025 delas mellan Mary E. Brunkow, Fred Ramsdell och Shimon Sakaguchi. Priset får de för sina banbrytande upptäckter rörande perifer immuntolerans som hindrar immunförsvaret från att skada kroppen.
Karin Leandersson är professor i cancerimmunologi vid Lunds universitet och tycker det är fantastiskt att Nobelpriset än en gång går till forskning inom immunologi.
– Jag är glad att priset återigen gick till forskning inom immunologi, eftersom det understryker hur viktigt det är att förstå immunförsvaret. Immunförsvaret är helt avgörande för att kunna förstå väldigt många sjukdomsprocesser.
Pressmeddelande från Nobelförsamlingen: Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2025 (nytt fönster)
Här svarar Karin på några frågor om årets Nobelpris i fysiologi eller medicin.
Varför är upptäckten av regulatoriska T-celler och Foxp3-genen så banbrytande för vår förståelse av immunförsvaret?
– Upptäckten av regulatoriska T-celler är banbrytande för att vi ska kunna förstå hur immunsystemet regleras och varför våra immunceller inte attackerar oss själva. Upptäckten av FoxP3-genen är banbrytande för det är den genens uttryck som avgör om en regulatorisk T-cell bildas eller ej. Det är även det fyndet som till slut övertygade forskarvärlden så att man kunde definiera Tregs. Deras sammanlagda upptäckter har därmed varit avgörande för vår förståelse av varför vi inte alla utvecklar allvarliga autoimmuna sjukdomar samt varför immunförsvaret i andra sjukdomssammanhang såsom cancer inte är tillräckligt aktivt.
Tematidning om autoimmuna sjukdomar: ”När kroppen angriper sig själv”
https://www.vetenskaphalsa.se/ny-tidning-nar-kroppen-angriper-sig-sjalv-frisk-pa-jobbet/
Forskarna identifierade alltså de celler (regulatoriska T-celler) i immunsystemet som reglerar eller förhindrar att våra immunceller attackerar vår egen kroppsvävnad. I och med deras fynd kunde man även förstå principen bakom det som kallas perifer immuntolerans.
Hur har upptäckterna påverkat dagens behandlingar av autoimmuna sjukdomar (som cancer eller transplantationer) – och vad skulle man kunna se framöver?
– Upptäckten har lett till att vi idag kan förstå hur immunförsvaret är involverat på olika sätt vid olika sjukdomar. Vid autoimmuna sjukdomar och transplantationer vill man tex kunna påverka immunsystemet så att Tregs faktiskt bromsar sjukdomen eller avstötningsförloppet. Vid sjukdomar som cancer vill man i stället hindra regulatoriska T-celler från att göra sitt reglerande jobb, för att detta i sin tur ska leda till att immunförsvaret attackerar tumören. Det är samtidigt svårt att hitta balansen i hur detta ska styras med ett läkemedel utan att det blir allvarliga komplikationer och mycket forskning görs på detta idag. Forskning pågår tex för att kunna ”skräddarsy” T-celler, inklusive Tregs, så att de effektivt kan ta sig till specifika vävnader och där utföra sin effektorfunktion. Önskvärd effekt beror då på vilken typ av sjukdom som man vill behandla.
Hur passar årets pris in i den större berättelsen om immunförsvarets kartläggning och betydelse för medicinen?
– Vi lär oss mer och mer om immunförsvaret och dess kraft vid både sjukdom och hälsa. Vi vet även att immunförsvaret faktiskt är påverkbart! Immunförsvaret är inblandat i de flesta allvarliga sjukdomar på ett eller annat sätt, antingen som för aktivt eller för inaktivt. Perifer immuntolerans påverkar just denna balans. Ju mer kunskap vi samlar på oss desto effektivare kan vi styra, och stötta, vårt immunförsvar att reglera olika sjukdomsprocesser i våra kroppar.
Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Lunds universitet
Foto Nobelbild, ingångssidan: iStock/Alexander Farnsworth